Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPEKTRUM späk4trum, n.; best. -trumet (JernkA 1879, s. 421, osv.) l. -tret (äv. att hänföra till sg. spekter, Edlund ÅrsbVetA 1851, s. 143, osv.), i best. anv. äv. utan slutartikel (OxBr. 1: 36 (1614) osv.); pl. spektrer (Dalin 524 (1851) osv.) l. spektra (Fock 1Fys. 368 (1854) osv.), äv. (mindre br.) = (Ångström Ljuskäll. 15 (1895), TT 1942, Allm. s. 463); pl. best. spektrerna (SAOL (1950) osv.) l. spektra (SAOL (1973) osv.), äv. (mindre br.) -trumen (TNCPubl. 3: 38 (1943)); äv. (numera föga br.) SPEKTER späk4ter, n.; best. -tret (se ovan); pl. =; pl. best. spektren. Anm. I mindre övertänkt spr. förekommer äv. sg.-formen spektra. Spektrats alla färger smälte ihop. Grebst 1År 162 (1912). Spektrats färger. Sörman Aloë 63 (1931).
Ordformer
(spekter (-ä-) 1852 (: Färgspekter)1911. spektrum (-c-) 1614 osv.)
Etymologi
[jfr t. spektrum, eng. spectrum, fr. spectre; av lat. spectrum, bild, till specere, se, betrakta (se SPECIES). — Jfr SPEKTRAL, SPEKTRO-]
1) (†) bild, uppenbarelse, syn; spökbild, spöksyn, spöke; (optisk) villa. (Ett spöke lär ha visat sig vid Kalmar slott.) Sammalunda skall och thett samma spectrum hafue lathidh see sigh uthi en prestegårdh inthet långdt ifrå Calmarne. OxBr. 1: 36 (1614). (Kanslern) Mangipani svarar (drottningen), att sannolikt ett optiskt spectrum bedragit honom (att tro att flottan var i annalkande). Atterbom FB 261 (1818). Ekbohrn (1904).
2) i sht fys. (verklig l. tänkt) bild (”band”) som erhålles vid uppdelning (gm t. ex. prisma l. gitter) av ljus i komponenter (spektrallinjer) efter dessas våglängd, optiskt spektrum (i sht om sådan bild innehållande en kontinuerlig följd av sinsemellan olikfärgade spektrallinjer, kontinuerligt spektrum); äv. om l. med inbegrepp av bild av annan (elektromagnetisk) strålning av vågnatur; äv. sammanfattande, om det kontinuum av bilder som kan erhållas av (synlig l. osynlig) ljusstrålning l. (i sht i uttr. totalt spektrum) av elektromagnetisk strålning överhuvudtaget; äv. allmännare, om liknande (verklig l. tänkt) bild av partikelstrålning erhållen gm uppdelning av denna efter partiklarnas energi l. hastighet. ZNordmark i VetAH 1787, s. 165. Ramsay och Soddy påvisade närvaron af helium (i strålning från radium) genom att .. undersöka den spektralanalytiskt, då heliums karakteristiska spektrum erhölls. TT 1903, Allm. s. 460. (Silver) äger en i stort sett konstant .. reflexion genom hela det ultraröda spektret. TMatFysKemi 1918—19, s. 218. Innehåller spektret alla möjliga ljussorter .. flyta .. (de oändligt många spektrallinjerna) ihop till ett sammanhängande färgat band, ett s. k. kontinuerligt spektrum. Bergstrand Astr. 201 (1925). Spektret sträcker sig utanför de sju färgernas fält. Kihlman Estaunié LevHus. 204 (1926). Det av .. (två) prismor (av olika glas) devierade ljuset bildar spektra, som tydligt skilja sig från varandra. Ahlström Synv. 15 (1943). Totala spektrum. 2SvUppslB 26: 1235 (1953). Spektrum .. (dvs.) strålningsintensitets fördelning efter exempelvis våglängd, energi eller massa. TNCPubl. 36: 71 (1962). Det spektrum som erhålls från en ljusutsändande kropp kallas emissionsspektrum. BonnierLex. 13: 287 (1966). Om kontinuerligt ljus sänds genom en i huvudsak genomskinlig kropp .. absorberas vissa färger, och på deras plats i spektrum uppträder mörka linjer el. mörka fält; ett sådant spektrum kallas absorptionsspektrum. Därs. — jfr ARGON-, BAND-, BÖJNINGS-, DIFFRAKTIONS-, EMISSIONS-, FÄRG-, GAS-, GITTER-, GNIST-, LINJE-, MASS-, MOLEKYL-, NEBULOS-, NOVA-, PROTUBERANS-, ROTATIONS-, RÖNTGEN-, SOL-, VÄTE-SPEKTRUM m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. kemiskt spektrum, om ett spektrums infraröda del. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 43.
b) i bildl. l. utvidgad anv. (Ett områdes) biologiska spektrum, en bild, hvarmed Raunkiær betecknat de i en vegetation ingående arternas procentiska fördelning på olika lifsformsklasser. BotN 1913, s. 127. Människoandens hela spektrum, såsom det framträdde i dikten. Rabenius KristinaKlock. 163 (1942). Enligt Fouriers integralteorem kan .. (tidsfunktionen) uppdelas i ett spektrum av infinitesimala stationära sinussvängningar. IngHb. 3 a: 3 (1950). När penicillinet görs effektivt mot allt fler sjukdomar heter det att dess spektrum breddas. SvD(A) 1965, nr 156, s. 7. — jfr POLLEN-SPEKTRUM.
Ssgr (till 2): A: SPEKTRUM-BAND. sammanfattande, om spännvidd hos ett spektrum; jfr band, sbst.1 34 c. 2UB 10: 355 (1907).
-FÄRG. (spektrum- 1951 osv. spektrums- 1915 osv.) spektralfärg. Kallstenius HbOljem. 55 (1915).
-STRIMMA. (†) om spektrallinje. Blomstrand NatGrundämn. 52 (1875).
B: SPEKTRUMS-FÄRG, se A.
Avledn.: -SPEKTRIG. till 2 b, om läkemedel: som har verkan mot ett spektrum av mikroorganismer; i ssgn bred-spektrig.

 

Spalt S 9332 band 29, 1983

Webbansvarig