Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOVRA 3vra2, v. -ade. vbalsbst. -AN (numera knappast br., SvTidskr. 1895, s. 38), -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(förr äv. sz-. -o- 1527 osv. -å- 16131889. -ö- 1551 (: söffrehögen, sg. best.)1554 (: söfreboden, sg. best.). -f- 16131925. -ff- 15271906 (: soffras, inf. pass., rimmande med offras). -f(f)v- (-f(f)u-, -f(f)w-) 15271687. -v- c. 1755 osv.)
Etymologi
[sv. dial. sövra (med lång l. kort stamvokal), såvrings-, såfrings-, ssgsförled (Malmberget; uttalet med -f- uppges vara det gängse); sannol. av ett t. dial. sovern (jfr t. säubern, lt. suvern, süvern, samt SIVRA), avledn. av det adj. som föreligger i t. sauber (se SAUBER)]
1) bergv. (för hand gm plockning l., numera i sht, på maskinell väg) särskilja o. uppdela (malm) i dels rikare stycken l. korn, dels fattigare l. ofyndigt gods; äv. (numera bl. om ä. förh.) dels: (med skrädhammare) sönderslå o. i samband därmed sortera ut o. tillvarata fyndigt o. (för ifrågavarande ändamål) användbart mineral ur (malm l. varp l. slagg), dels övergående i bet.: befria l. rena (malm l. metall från ofyndigt berg l. slagg o. d.); skräda (se SKRÄDA, v. 2 b); förr äv. liktydigt med: vaska (malm l. slagg o. därigm anrika malmen l. utvinna metall ur malmen resp. slaggen); ofta utan obj. G1R 4: 55 (1527; abs.). 715 1/2 skepp:d Såfrad silfmalm. Hallenberg Hist. 1: 874 (i handl. fr. 1613). Den Malm, som utur Gråbergswarpen sofras kunde. HC11H 12: 41 (1697). (Sv.) Sofra metaller .. (eng.) To fine metals, to refine. Serenius (1741). Malmen sofras först .., och underkastas sedan sållsättning, bokning .. och vaskning. Almroth Karmarsch 39 (1838). (Sv.) Sofra (metaller, slagg) .. (t.) ausschlacken, Schlacken (des Erzes) waschen, um noch etwas Metallisches herauszuziehen, das Erz scheiden und ausklauben. ÖoL (1852). Den magnetiska sofringen i Sverige daterar sig från år 1885, då, på grufförvaltaren Ernst Larsons initiativ, magnetisk sofring infördes vid Slotterberg. JernkA 1910, s. 255. I stor utsträckning har man kunnat ersätta skrädning för hand med maskinell sovring. 2SvUppslB 26: 432 (1953). — jfr FIN-, UR-, UT-SOVRA samt O-SOVRAD o. MALM-, SLAGG-, VARP-SOVRING. — särsk. (†) i utvidgad l. oeg. anv., i uttr. sovra efter ngt, (med hacka l. hammare) rota o. plocka o. söka (i slagghög) efter ngt (användbart). Sahlstedt TuppSag. 9 (1758).
2) (numera bl. om ä. förh.) ss. vbalsbst. -ing konkret, koll. l. ss. ämnesnamn, om (viss bestämd kvantitet av) det efter sovring (i bet. 1) renade l. anrikade mineralet; förr äv. liktydigt med: vaskmalm. En stor parth (i Gästrikl.) plæga flugx köpa soffrin på Salabergit oc sælia the köpmen j gäffla sölffuereth. G1R 4: 158 (1527). Wor Malmbodt .. ther Soffringen ligger vdj. Därs. 10: 213 (1535). Hwarie halff tunno wask eller Soffring. Därs. 270. Mårten malmscriffvere äger svara till all malm, som bruten bliffver udi Storegruffvan effter bergzmandzskiffterne, som är koffring, soffringh, klapur, grantvask, hyttevask. Almquist CivLokalförv. 3: 180 (i handl. fr. 1544). Sofring .. (dvs.) de genom sönderslagning med hammare ur grufmalmen utsofrade malmbitar, men ännu bergblandade. JernkA 1904, s. 533. För år 1554 kan man konstatera att kronan hade 12 à 16 hyttor i Salberget och att dess andel i sovrad malm (s. k. sovring) var ungefär 65% av det hela. Heckscher SvEkonH 1: 188 (1935). Holmkvist BergslHyttspr. 89 (1945; om ä. förh.). — jfr ROTEKARLS-SOVRING.
3) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1: (i samband med (kritisk) granskning l. genomgång) särskilja o. uppdela (ngt l. ngra) i dels element l. beståndsdelar l. individer o. d. som är bättre l. de bästa o. dyl. l. motsvarar ställda anspråk l. överensstämmer med givna direktiv l. gällande principer o. d., dels element osv. som är sämre l. de sämsta o. dyl. l. icke motsvarar ställda anspråk osv. (i sht i fråga om att utvälja o. godkänna l. behålla o. d. de förra elementen osv. o. samtidigt förkasta l. utesluta l. avlägsna o. d. de senare); äv.: (utvälja o.) skilja l. ta fram l. ta bort o. d. (ngt från l. ur ngt o. d.); med direkt obj. äv. (i vitter stil) övergående dels i bet.: göra ren(are), rena l. luttra, dels (med refl. obj.) i bet.: rena sig, bli ren(are); ofta utan obj. (särsk. liktydigt med: välja o. vraka), särsk. i förb. med prep.-adverbial (inlett med bland l. i) med huvudord betecknande ngra resp. ngt som utsätts för sovring (i ovan angiven bet.); särsk. liktydigt med GALLRA, v.3 3 l. SIKTA, v.2 e l. SKRÄDA, v. 3. En författare måste kunna sovra sitt stoff. En strängare sovring av nyhetsmaterialet är önskvärd. Sovra falskt från äkta l. äkta från falskt. Som proffsspelare hade han i början av sin karriär att bara sovra bland anbuden. Kolmodin QvSp. 1: 2 (1732; i bild). Menniskotanken .. sofrar sanningarna från fördomarna. LBÄ 42—43: 1 (1800). Wingård 2: 70 (1821; i p. pf., om sanning). (Fredrika Bremer) har der (dvs. i spekulationens schakt) funnit och åt läsaren upphämtat månget guldkorn, mången stor och förädlande tanke; hennes känsla har derigenom sofrat sig. SvLittFT 1834, s. 521. Låt oss Herran lofva / .. För hvarje lidande, som själen sofrat. Valerius 2: 242 (1838). Att sofra de sagor och myther som företräda den historiska framställningen .., att sammanfläta allt detta .. (o.) ordna det förvirrade materialet ..: sådan var uppgiften för den som ville behandla Indiens häfder. Frey 1850, s. 452. Ur stunden Skalden soffrar evigt skönt! Kræmer Diam. 20 (1857). Det är .. ganska förklarligt .. om man i en stat .. är skäligen benägen att utestänga eller åtminstone strängt sovra invandrarskaror, gent emot vilka man .. måste åtaga sig .. skyldigheter. Försvarsfrågan 197 (1913). Han (dvs. författaren) hade aldrig haft råd att sovra i sin produktion. Lo-Johansson Förf. 102 (1957). — jfr BORT-SOVRA. — särsk.
a) med avs. på ord l. uttryck o. d.; särsk. i fråga om att välja l. väga sina ord med hänsyn till det passande l. lämpliga l. ändamålsenliga; särsk. liktydigt med SIKTA, v.2 e α, SKRÄDA, v. 3 a. Tankarne blefvo (sedan censuren lättats) smakelige och skredo fram uti ord, som voro såfrade ifrån den gamla giötiska tyngden och hårdheten. Höpken 2: 718 (1774). Man måste sovra sina ord, sina uttryck å inte dra till med vad som helst. Östergren (1943).
b) ss. vbalsbst. -ing, konkretare, om handlingen att sovra ss. vid visst tillfälle försiggående enskild akt l. vidtagen enskild åtgärd; äv. med särskild tanke på l. enbart om tillfället. Vid den första sovringen avskildes tio man ur gruppen. Sedan vi infanterister gjort upp vår fred med artilleristerna, och båda officerskorpserna funnit nödvändigheten — efter några genast vidtagna sofringar, som den tidens principer medgåfvo — af ett gemensamt försvar; blef (osv.). Wingård Minn. 1: 30 (1846). Denna vid proftidens slut anstälda sofring af de bildbara döfstumma till undervisning efter olika metoder får dock icke betraktas såsom en gång för alla afgörande. FörfDöfstUnd. 1889, s. 39.
Särsk. förb.: SOVRA BORT10 4. till 3: gm sovring bortskaffa l. avlägsna (ngt); jfr bort 1 d, o. bortsovra. Linné PlutoSv. 7 (1734; med avs. på vissa stenar). Jag vill allt försöka att sofra bort det (av mina reseminnen) som med dagen förgås och behålla .. de blifvande och .. varaktiga intrycken. Topelius 24: 197 (1857).
SOVRA FRAM10 4. gm sovring bringa (ngt) till framträdande (i renare l. ren form); jfr fram 5.
1) bergv. till 1. Sovra fram de ädlare mineralen ur en råmalm. SAOBArkSakkSvar (1978).
2) till 3. Ofta sofras det (dvs. det sant ädla och sköna) fram och renas genom hvad verlden kallar olyckor. Geijer I. 7: 351 (1842).
SOVRA UT10 4. gm sovring bringa (ngt) ut (ur l. från ngt) l. utvinna (ngt ur ngt).
1) bergv. till 1. Jtem atj (dvs. gruvfogden o. skrivarna vid Salberget) tiilszäie Bergzmennen att the Soffre theris Malmm bättre vtt än the wane äre. G1R 10: 215 (1535).
2) till 3 (a); särsk. liktydigt med: skilja l. plocka l. rensa ut. Linné SvArb. 25 (1753; med avs. på vissa stuffer). Svedelius i 2SAH 40: 516 (1865; med avs. på barbarismer i latin). (Den unge) Karl (XII) .. öfvades att sofra ut de rätta satserna ur reformationstidens spetsfundiga meningsstrider. Hjärne K12 6 (1902).
Ssgr (i allm. till 1): A (numera bl. om ä. förh.): SOVER-BOD (sover- 1548 osv. sovra- 1552. sovre- 15441904) (enklare) (byggnad inrymmande) lokal för utförande av sovringsarbete, skrädbod l. -hus; äv.: bod (se bod, sbst.1 2) för förvaring av sovermalm; jfr sovrar-bod. G1R 16: 265 (1544). Rinman 1: 777 (1788; för utförande av sovringsarbete). JernkA 1904, s. 532 (för förvaring av sovermalm; om förh. på 1530-talet).
Ssgr: soverbods-, äv. soverbod-, förr äv. soverbode-fogde. fogde med uppgift att utöva uppsyn över soverbod(ar). G1R 24: 565 (1554).
-folk. arbetsfolk anställt vid soverbod, sovrare. G1R 19: 9 (1548). JernkA 1903, s. 56 (om förh. vid Sala gruva 1586).
-kvinna. jfr -bods-folk o. sover-kvinna. JernkA 1903, s. 58 (i handl. fr. 1588).
-penningar. (-bod- 1553. -bode- 1552) (pengar utgörande) avgift som av gruvarbetare erlades för den uppfordrade malmens vidarebehandling i soverbod. G1R 23: 99 (1552).
-vakt. vakt l. uppsyningsman vid soverbod, soverbodsvaktare. HH XIII. 1: 289 (1567).
-vaktare. soverbodsvakt. JernkA 1903, s. 51 (om förh. vid Sala gruva 1567).
-BRUK. (sover- c. 1755 osv. sovre- 17901955) om (näringsfång l. näringsgren bestående i) verksamheten att gm sovring av gammal slagg l. gammalt varp utvinna metall resp. fyndigt mineral; äv. konkret, om anläggning (l. område) där sådan verksamhet bedrevs. Schultze Ordb. 4025 (c. 1755). Lillienberg PVetA 1781, s. 14 (konkret). Weste FörslSAOB (c. 1817; abstr.). Sovrebruket (inrättat år 1727) organiserades i Bergslagens regi. Rätt att sovra i slaggvarpen fick envar vid berget som ej hade arbete i gruvan. Lindroth Gruvbrytn. 2: 228 (1955).
-GODS. sovrat o. behållet gods (se d. o. 3 (a β)), sovring (se sovra 2); äv. inskränktare, dels om gods av angivet slag innehållande mera gråberg än malm (i denna anv. motsatt: vask), dels om fyndigt gods erhållet vid sovring av slagg. Rinman 2: 757 (1789; inskränktare, motsatt: vask). Sofvergods kallas i Tyskland Lesererz, eller Leseschlacken, då det är utsofradt af gamla slaggvarp, til fluss uti smältningen. Därs. 758. Deleen 505 (1836; inskränktare, erhållet vid sovring av slagg).
-HAMMARE. (sover- 1789 osv. sovre- 17881955) = sovrings-hammare. Rinman 1: 689 (1788).
-HÖG. (sovre- 1551) avfallshög av bortsovrat gods; jfr sovringa-hop, sovringe-hörje. G1R 22: 197 (1551).
-KARL. (sovre- 15311955) sovringskarl. The andre soffrekarla frå gruffuone som theris soffrepeninger icke redeligha vtgöra wela. G1R 7: 393 (1531). Lindroth Gruvbrytn. 1: 100 (1955; om lönarbetare vid Stora Kopparberget på 1540-talet).
Ssg: soverkarls-, förr äv. soverkarles-malm. malm (se malm, sbst. II 1) som sovrats ut av självständigt verksam soverkarl. Almquist CivLokalförv. 3: 180 (i handl. fr. 1544: soffrekarles malm).
-KOPPAR. (sover- 1726 osv. sovre- 1767) gm l. vid sovring utvunnen kopparmalm (koppar); jfr -malm. Hülphers Dal. 337 (1762).
-KVINNA. (sovre- 16131904) kvinna som mot lön utförde sovringsarbete vid gruva l. hytta; jfr -bods-kvinna o. sovrings-karl. Hallenberg Hist. 1: 873 (i handl. fr. 1613). JernkA 1904, s. 550 (om förh. vid Sala gruva 1605).
-MALM. sovringsmalm; särsk. liktydigt med: sovring (se sovra 2). Rinman 2: 758 (1789).
-PENNING(AR). (sovra- 1531. sovre- 15311553) sovringspenningar. G1R 7: 391 (1531).
-ROTE. (sovre- 1675) rote (se rote, sbst.1 4) för utförande av sovringsarbete vid gruva l. hytta. Lindroth Gruvbrytn. 1: 174 (cit. fr. 1675).
-SLAGG. (hög av) slagg (se slagg, sbst.3 a) varur fyndigt o. (för ifrågavarande ändamål) användbart mineral utvanns l. kunde utvinnas gm sovring; jfr sovrings-varp. JernkA 1853, s. 281.
-VASK. gm sovring av slagg l. varp erhållet fyndigt mineral avsett att vidareförädlas gm vaskning. VetAH 1763, s. 315.
-VERK. sovringsverk. Bergv. 4: 206 (1803).
B (†): SOVRA-BOD, -PENNING(AR), se A.
C (numera bl. om ä. förh.): SOVRE-BOD, -BRUK, -HAMMARE, -HÖG, -KARL, -KOPPAR, -KVINNA, -PENNING(AR), -ROTE, se A.
D (†): SOVRINGA-HOP. soverhög. G1R 7: 24 (1530).
-KARL, se F.
E (†): SOVRINGE-HÖRJE. soverhög. G1R 9: 258 (1534).
-KARL, -PENNING(AR), se F.
F: (3) SOVRINGS-ANSTALT~02 l. ~20. (numera bl. mera tillf.) anstalt (se d. o. 5 (b)) för sovring av individer. Frey 1845, s. 142 (om den offentliga skolan).
(1, 3) -ARBETE~020. arbete som innebär sovring; särsk. bergv. till 1; jfr skrädnings-arbete. Bergv. 2: 418 (1747).
-BAND. bergv. vid sovringsverk: löpande band varpå krossat malmhaltigt berg framförs o. sovras av vid bandet tjänstgörande personal, plockband. Dædalus 1938, Ann. s. 26.
-BORD. bergv. vid sorteringsverk: (roterande) bord (se bord, sbst.1 5 d) varpå krossat malmhaltigt berg sovrades av vid bordet tjänstgörande personal, plockbord, skrädbord; jfr -bänk. Gårdlund IndSamh. 317 (1942; om ä. förh.).
-BRUKNING. (†) brukning l. bearbetning (av ngt) gm sovring; jfr sover-bruk. G1R 24: 559 (1554).
-BÄNK. bergv. jfr -bord o. bänk IV, V: skrädbänk. UB 4: 62 (1873).
-HAMMARE. (numera i sht om ä. förh.) hammare (se hammare, sbst.2 1) använd (att sönderslå stycken av malm l. varp l. slagg med) vid sovring, skrädhammare; jfr sover-hammare. Ström MinnB 14 (c. 1865).
-KARL. (sovringa- 1530. sovringe- 1530. sovrings- 1904 osv.) (numera bl. om ä. förh.) med sovringsarbete yrkesmässigt verksam mansperson utgörande dels vid gruva l. hytta anställd lönarbetare, dels självständig näringsidkare som köpt sig rätten att för egen räkning sovra ngnstädes (i sht i viss varp- l. slagghög), soverkarl, sovrare (se d. o. 1); jfr soverbods-folk, sover-kvinna. G1R 7: 143 (1530).
-KLAPPER. (numera bl. om ä. förh.) om ”klapper” (se klapper, sbst.1 1) som vid sovring vrakades l. användes ss. tillsats vid smältning. G1R 17: 478 (1545).
(1, 3) -KONST. om konsten (se konst 3 e) att sovra; särsk. bergv. till 1. SPF 1858, s. 22.
-MALM. (om ä. förh.) malm som (på grund av hög metallhalt) sovrades l. avsågs att sovras; gm l. vid sovring utvunnen malm, sovring (se sovra 2); sovermalm; jfr malm II 1, o. sover-koppar. Genom 1690-talet vanns huvudparten av malmen genom sovring … Tidigt upphävdes klagomål, att sovringsmalmen började taga slut .. (o. att) den malm som ännu vanns .. var .. dålig. Lindroth Gruvbrytn. 1: 391 (1955; om förh. på 1600- o. 1700-talen).
-MASKIN. bergv. vid gruva l. hytta: maskin för sovring av krossat malmhaltigt gods (i sht berg); jfr -separator o. -verk. JernkA 1860, s. 95.
-PENNING(AR). (sovringe- 15301532. sovrings- 1533 osv.) (numera bl. om ä. förh.) (pengar utgörande) avgift som sovringskarl hade att erlägga (till kronan) för rätten att för egen räkning sovra ngnstädes (i sht i viss varp- l. slagghög). G1R 7: 56 (1530).
(1, 3) -PROCESS. jfr process, sbst.1 1, 5; särsk. till 3. Wirsén i 3SAH 2: 826 (1887).
-REDSKAP~02 l. ~20. bergv. jfr redskap 1 o. 2. Dædalus 1935, s. 20.
-SEPARATOR. bergv. jfr -maskin o. separator 2 b; särsk. liktydigt med: malmskiljare. JernkA 1932, s. 267.
-SILVER. (numera bl. om ä. förh.) silver utvunnet ur sovrad malm. G1R 13: 106 (1540).
-TRUMMA. (numera bl. om ä. förh.) underjordisk gång l. hålighet (i sht i varp- l. slagghög) uppkommen o. utnyttjad vid sovringsarbete. Lindroth Gruvbrytn. 1: 540 (i handl. fr. 1744).
-VARP. (numera bl. om ä. förh.) (hög av) varp varur fyndigt (o. för ifrågavarande ändamål) användbart mineral utvanns l. kunde utvinnas gm sovring; jfr sover-slagg. Lindroth Gruvbrytn. 1: 445 (1955; om förh. c. 1777).
-VERK. bergv. vid gruva l. smältverk: mekanisk anordning l. maskin för sovring av krossat malmhaltigt gods (i sht berg); äv. dels med inbegrepp av l. uteslutande om byggnad vari sådan anordning osv. är inrymd, dels om industriell anläggning för sovring med tillhjälp av sådan(a) anordning(ar) osv.; jfr -maskin samt sover-verk o. skräd-verk 2. JernkA 1903, s. 252. Ett magnetiskt sofringsverk, hvari sofringen utföres af 2 st. Vulcanus’ malmskiljare. Därs. 1910, s. 276. Inget slammer från verkstäderna och sovringsverket, inget motorbuller. Höijer Solv. 280 (1954). Förmiddagsskiftets mannar i sovringsverket (vid Kierunavaaragruvan) inledde veckan med att strejka. SvD 1970, nr 74, s. 19.
Avledn.: SOVRARE, m.//ig. person som sovrar.
1) bergv. till 1; jfr sover-kvinna, sovrings-karl. Holmkvist BergslGruvspr. 71 (cit. fr. 1546).
2) (tillf.) till 3. Gellerstedt i 3SAH 25: 36 (1911).
Ssgr: sovrar-, äv. sovrare-bod. (numera bl. om ä. förh.) till sovrare 1: bod (se bod, sbst.1 2) där sovrare förvarade den sovrade malmen, soverbod. G1R 20: 47 (1549).
-gärning. (i sht i vitter stil) till sovrare 2; jfr gärning 1. SvD(A) 1959, nr 49, s. 4 (i fråga om utväljande av konstverk).

 

Spalt S 9061 band 29, 1982

Webbansvarig