| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOUBASSEMENT sωbas1emaŋ4 l. sωb1asemaŋ4 l. sωb1asmaŋ l. sω1– l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, äv. -män4t; l. SOUBASSEMANG sωbas1e-maŋ4 l. sωb1asemaŋ4 l. sωb1asmaŋ4 l. sω1-; äv. (numera föga br.) dels SUBASSEMENT subas1emaŋ4 l. sub1a-semaŋ4 l. sub1asmaŋ4 l. -män4t, dels SUBASSEMANG subas1emaŋ4 l. sub4asemaŋ4 l. sub1asmaŋ4; n. (Palmstedt Res. 68 (1779) osv.), möjl. äv. (o. i så fall numera föga br.) r. l. m. (Strindberg NRik. 106 (1882; se anm. nedan)); best. -et (ss. r. l. m. (se ovan) -en); pl. = (SvLitTidn. 1820, Bih. sp. 84 osv.), äv. (numera föga br.) -er (MeddSlöjdF 1896, s. 41). Anm. Den hos Strindberg NRik. 106 (1882) förekommande formen soubassemangen (vartill ovan hänvisas o. som citeras i sitt sammanhang under a nedan) har här alltså tolkats ss. representerande genus r. l. m. i sg. best., o. i a redovisad bet. Med angivet genus o. i angiven böjn.-form kan emellertid äv. ifrågavarande ordform tänkas representera en annan (i materialet dock icke annars belagd) bet.: soubassementvåning (jfr i sammanhanget SUB-BASEMENT). Ordformen i fråga kan äv. uppfattas ss. representerande genus n. i pl. best., o. (i materialet likaledes icke annars belagd) bet.: del av grundmur sträckande sig under viss sida av en byggnad.
(i fackspr., numera i sht om ä. förh.) grund l. fundament varpå ngt vilar.
a) mer l. mindre högt ovan jord uppmurad grundmur till byggnad (varpå dennas första o. övriga våningar vilar), sockel; numera bl. om (på monumental byggnad förekommande, o. vanl.) speciellt framträdande (särsk. rusticerad l. med sockel försedd) sådan grundmur. König Mec. 66 (1752). L’Hotel de la Monoie och l’Academie de Chirurgie (i Paris) äro de ende byggnader hwilka nu af Parisarena sjelfwe estimeras: den förre är nog ordinair .. med rustict Subasement samt 2:ne höga wåningar derpå. Palmstedt Res. 68 (1779). Beskrifning på palatset. .. Granitsocklarne i soubassemangen äro slipade af professorn .. v. Steinmetz i Stuttgart. Strindberg NRik. 106 (1882); jfr anm. ovan. Inom få år var soubassementet till den väldiga byggnaden (dvs. Sthms slott) färdigt, källarhvalfven med några få undantag slagna, och tegelmurarna reste sig ett godt stycke öfver marken. Sthm 2: 27 (1897). Moderna i gjutbetong utförda byggnader sakna oftast utpräglat soubassemang. SAOBArkSakkSvar (1978).
b) fotställning till kolonn o. d. (äv. om sammanhängande fotställning till två l. flera smärre kolonner o. d.), sockel(platta). Den nya Altarbyggnaden (i Strängnäs domkyrka) består af 2:ne 13 alnar höga Korinthiske Colonner med Soubassement, Piedestaler, Entablement. SvLitTidn. 1820, Bih. sp. 84. Det är soubassementet, den bärande delen, och den burna delen: sockeln, kolonnställningen och entablementet i fasaden, som gå igen i alla detaljer (av det grekiska templet). TT 1892, s. 159. Det är svårt att bestämma, hvar arkitektens arbete slutar, och skulptörens vidtager. .. I soubassementet, t. ex., under figur-räckan omkring en portal, der arkitekturens geometriska fält, ornamentiken och skulpturbilderna äro förenade i ett, som i en väfnad. MeddSlöjdF 1899, 2: 12. 2NF 27: 624 (1918; sammanhängande).
c) (†) om underlag l. bädd för maskin o. d., fundament; jfr SUB-BASEMENT. Längst upp i den stora maskinsalen arbetar oafbrutet ångmaskinen för att hålla alla arbetsmaskinerna i rörelse .., här hyflas subassement till någon större ångmaskin; der borras (osv.). TT 1871, s. 402.
-VÅNING. våning belägen längst ned i en byggnad med byggnadens soubassement ss. ytterväggar, bottenvåning (inom hög sockel), jordvåning; jfr SUB-BASEMENT. Tavaststjerna Marin 66 (1890; i en fyr). Östberg ArkAnt. 50 (1928; i en villa).
B: SOUBASSEMENTS-HÖJD, se A.
Spalt S 9014 band 29, 1982