Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOLK sol4k, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr äv. så-, -ck)
Etymologi
[sv. dial. sålk, sannol. sidoform till svålk, ungbjörk, vidja, stör, påk, motsv. nor. dial. svolk, tunn o. böjlig käpp, vidja, möjl. diminutivbildning till det ord som föreligger i nyisl. svoli, icke tillhuggen stam, i avljudsförhållande till SVALE]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) gärdsgårdshank tillverkad av kluven späd unggran; särsk. koll. På det Skogarne, medelst de unga och späda träens .. brukande til Solck .. icke måge utödas, så (osv.). PH 2: 844 (1730). Cnattingius 49 (1874, 1894; från Värml.).

 

Spalt S 8724 band 29, 1982

Webbansvarig