Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNOPP snop4, sbst.2, r. l. m., i bet. I 3 m.//ig.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. snopp, skare på ljus, ljusstump, penis, hjärtunge, hjärtegryn, fästman; jfr nor. dial. snupp, stump, litet stycke, d. dial. snup, kort stycke; till SNOPPA, v.1 — Jfr SNOPP, sbst.1]
I. (numera i sht i vissa trakter) om ngt som (skall) snoppas samt i anv. anslutande sig till denna bet.
1) motsv. SNOPPA, v.1 1, om ngt (utgörande en yttersta (tillspetsad l. utstickande) del) som (skall) snoppas av från ngt (särsk. om den svartnade toppdelen av (för)bränd ljusveke l. böjd l. lossnad del av sådan l. på sådan fastnad partikel som kommer ljuset att brinna ojämnt, skare resp. ljustjuv); äv. i utvidgad anv., allmännare, dels om (yttersta) tillspetsad l. utstickande del (av ngt), dels om stump (av ngt). Hafwer Carl i Hulabäck .. ohemult klagat på .. kyrkioherden, at han borttagit de öfwerblefne snoppar af liusen (i kyrkan) förledit åhr. KulturbVg. 3: 120 (1755). Jag hade bara .. en liten snopp att lysa mig med. Weste FörslSAOB (c. 1817). Snopp .. (dvs.) en tillspetsad konisk ända, sås(om) på ett stöpljus. Tholander Ordl. (1872). Snopp .. (dvs.) svartnade delen af en ljusveke. WoL 1323 (1889). Hennes långa näsa slutade i en liten snopp. Trenter Rop. 11 (1954). Snopp .. (dvs.) partikel som häftar vid veken eller har lossnat från den och kommer ljuset att brinna ojämnt. Collinder SvOrdhjälp 167 (1968). — särsk.
a) motsv. SNOPPA, v.1 1 b, om en (yttersta) tillspetsad l. utstickande (o. onyttig) del av frukt l. bär o. d. (som avlägsnas vid snoppning); särsk. om sådan del som utgörs av kvarsittande rest av fruktskaft l. blomma o. d. Äpplena (som man höll på att skala) sågo sig utan stjelkar, utan hud, utan snopp, innan de viste ordet af. Almqvist TreFr. 2: 127 (1842). Snoppar och stjälkrester kastades direkt i elden. Östergren (1943).
b) motsv. SNOPPA, v.1 1 c, om den tillspetsade ända på en cigarr (som är avsedd att hållas i munnen o.) som avskärs vid snoppning; äv. om den vid snoppning avskurna delen av sådan ända. Tholander Ordl. (1872). Doktorn tog upp cigarrfodralet, utvalde den minst trasiga, bet av snoppen och tände. Didring Malm 1: 221 (1914). (Cigarren) var mera grön än gul och hade en svag nyans av brunt endast i snoppen. Lieberath 15År 92 (1935). Han stack en av sina .. handgjorda cigarrer i .. (munnen) och spottade ut snoppen genom mungipan. Edqvist AngelTer. 52 (1953). jfr CIGARR-SNOPP.
2) [eg. specialanv. av 1] (vard.) om penis. SvD 1969, nr 282, s. 14. Nu har jag flera gånger sett (födelse)-annonsen ”Flaggan i topp, det vart en utan snopp”. Är det trevligt det, jag menar det där med snopp? Därs. 1973, nr 335, s. 12.
3) [eg. bildl. anv. av 1 (med avs. på bet.-utvecklingen jfr STUMPA, smeknamn på (liten) flicka)] (numera bl. mera tillf.) om liten (älskad) person l. varelse; äv.: hjärtevän l. älskling (företrädesvis i ssgn HJÄRTE-SNOPP). Nå, vad skulle du (dvs. en tomte) göra där (dvs. uppe i rymden), lilla snopp? Lundgren Majnyckl. 133 (1931). Östergren (1943; angivet ss. sällsynt).
II. om ngt varmed ngt snoppas l. släcks.
1) motsv. SNOPPA, v.1 1 a: ljussnoppare; i ssgn LJUS-SNOPP.
2) (†) motsv. SNOPPA, v.1 2: ljussläckare. (Sv.) Snopp .. (fr.) Éteignoir. Nordforss (1805).
Ssg (till I 2; vard.): SNOPP-LÖS. som saknar penis. DN 1974, nr 318, s. 26 (i pl. best. substantiverat, om kvinnorna).
Avledn.: SNOPPIG, adj.2 (numera föga br.) till I 1, om ngns huvudhår: som har utstående tottar l. testar. Strindberg Utop. 117 (1885).

 

Spalt S 8175 band 28, 1980

Webbansvarig