| Publicerad 1979 | Lämna synpunkter |
SMET sme4t, sbst.2, i bet. I n. (Sahlstedt CritTuppSag. 6 (1759) osv.) ((†) f. Lind (1749)), i bet. II r. l. m. l. f. (Olsson Herdam. 1: 11 (i handl. fr. 1603) osv.), äv. (numera mindre br.) n. (Sahlstedt (1773), Andersson Vidsk. 73 (1916)); best. -et resp. -en; pl. (i bet. II, i sht II 3) ss. r. l. m. l. f. -er (Harlock (1944) osv.), äv. -ar (Weste (1807), Sundén (1891)), ss. n. = (Sahlstedt (1773)).
I. abstr.: smetande, smetning (se SMETA, v. I 1); särsk. (numera bl. tillf.) om slarvigt l. dilettantmässigt måleri, kluddande, kludd (jfr SMETA, v. I 1 e); stundom svårt att skilja från II 1. Lind (1749). En Målare-wärkstad, där .. en gåsze med groft smet skämde bårt någon mignatur-målning. Sahlstedt CritTuppSag. 6 (1759). Smet .. (dvs.) kludd. Cannelin (1921). Smetet med själva klistringen kunde han aldrig lära sig fördra. Östergren (1941).
II. konkret.
1) om ngt (i sht mjuk l. seg l. fet l. klibbig massa l. röra l. blandning) som smetas på (ngn l. ngt) l. som smetar av sig (på ngn l. ngt); äv. närmande sig l. övergående i bet.: orenlighet l. smuts; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (i sht förr särsk. om andlig l. moralisk befläckelse l. orenhet l. vidhäftande dumhet l. skamfläck på ngns heder o. d.); stundom svårt att skilja från I; jfr SMETA, sbst. I 1, o. SMETA, v. I 1, 5. Vad har du fått för smet på din nya rock? Var någon smet ännu hos undersåtarne av den papistiske surdegen eller annan villfarelse här finnes (den) må bliva borttagen. Olsson Herdam. 1: 11 (i handl. fr. 1603). TRudeen Vitt. 318 (1704: ingen smeet af then gemena flärden). Sorg mot nöye, / Gråt mot löye, / Mot Förnuftet dårskaps smet. Runius (SVS) 2: 253 (c. 1710). Hvad är det för smet ni har på fingarna? Weste FörslSAOB (c. 1815). (Sv.) Smet .. (t.) Schandfleck. SvTyHlex. (1851). En gropig gata med kullerstenar översmorda av en illaluktande, oljig smet. Knöppel Barb. 42 (1916). Här är trämassan ännu en vattenmängd smet, som (osv.). Östergren (1941). — jfr DEGEL-, RÖDFÄRGS-SMET. — särsk.
a) (numera bl. i vitter stil, tillf.) om klibbvax. Förgäfves / Täfla de (dvs. bina) ej i flit, att boningens finaste springor / Täppa med vax och bevara med smet af blommor dess ingång. Adlerbeth Buc. 109 (1807).
b) (mera tillf.) oeg. l. bildl., om suddigt l. konturlöst l. rörigt sammanflytande färger (se FÄRG, sbst.1 1) l. färgnyanser l. färgfläckar (se FÄRG-FLÄCK 1). En typ (av gulsparvägg) med blekt vitgrön botten samt ett svagt och glest smet av ljusbruna skyfläckar. Rosenius SvFågl. 1: 358 (1919).
2) [eg. specialanv. av 1] om klister (se KLISTER, sbst.1); särsk. om klister använt till fästande av papper(sremsor) över springor i fönster; numera bl. (vard.) bildl., i sådana uttr. som dels sitta i smeten, sitta i klistret (se KLISTER, sbst.1 b β), dels hamna l. vara mitt (uppe) i smeten, hamna resp. vara mitt uppe i ngt som det är svårt att frigöra sig från l. komma (loss) ur o. d.; jfr SMETA, sbst. I 2, o. SMETA, v. I 3. Man sagt, att skaldekonst är ämnad att behaga: / Kanske som pepparstrut och smet i fönsterluft. Bergklint Vitt. 25 (1772). (Sv.) Smet .. (fr.) Colle. Nordforss (1805). Han känner igen Marellas handstil lika bra som sin egen. Han svär på att hon har skrivit brevet. .. Och därmed skulle alltså lilla Berenice sitta i smeten, va? Östlund Cheyney BeskPill. 105 (1959). (Täta människomassor kantade gatan där ett kungligt brudpar skulle färdas fram.) Plötsligt hade .. (en cyklande yngling) bara hamnat mitt uppe i smeten. Expressen 1974, nr 161, s. 15. (Skådespelaren) skulle enligt planerna vara tjänstledig … Han stod inte ut längre (med förhållandena vid teatern). .. Men .. regissören och .. teaterchefen .. ville annorlunda och han accepterade att återgå till teatern för att f f g spela opera … Och så var jag (säger skådespelaren) plötsligt och utan föregående varning mitt i smeten igen. SDS 1978, nr 292, s. 11.
3) [eg. specialanv. av 1] om mer l. mindre tjockflytande massa l. röra l. blandning varav maträtt l. bakverk o. d. tillreds l. framställs (särsk. gm gräddning); stundom äv.: (lös) deg (se d. o. 1). Oec. 185 (1730). Bredvid spiseln står ett stort rundt mahogonybord, fullsatt med silfverkärl. I ett af dem vispar kammarfrun smeten, och flyttar, med en spade, pankakorna, i mohn som de blifva bakade, från pannan på ett fat. Crusenstolpe Mor. 5: 158 (1843). Öfverblifvet kött af stekt hare eller fogel, som är väl stött med litet smör, kan blandas i en smet af 5—6 ägg och litet grädde och .. gräddas i ugn. Langlet Husm. 214 (1891). Barnen .. njöto av den feta, osande lukten från den heta våffellaggen, som mor gång på gång fyllde med fräsande smet. BygdFolk 1: 20 (1927). En tjock deg som kallades för smet, rördes blank av kallt vatten, vetemjöl och salt. SkogsarbMinn. 87 (1950). — jfr BAKELSE-, BISKVI-, KAK-, KLIMP-, KORV-, KROKETT-, KRUSTAD-, OMELETT-, PALT-, PANNKAKS-, PLÄTT-, SOCKERKAKS-, VÅFFEL-SMET m. fl.
Spalt S 7501 band 28, 1979