smackfull | SAOB

Publicerad 1979

SMACKFULL smak3~ful2 l. (vid emfatisk betoning)4 4, adj.; adv. -T.

Etymologi

[av (SMACK, interj., l.) SMACKA, v.1, o. FULL, adj.; jfr med avs. på bildning SMICKFULL, SMOCKFULL, SMÄCK-FULL]

(vard.) fullständigt l. alldeles full, proppfull, överfull; särsk. i uttr. smackfull med ngt. (Han var) smackfull med de förfärligaste tankar. Bergman JoH 239 (1926).

Spalt S 7412 band 28, 1979

Webbansvarig