slindrig | SAOB

Publicerad 1977

SLINDRIG, adj.2

Etymologi

[möjl. avledn. av SLIND, adj.1 (med r möjl. beroende på inflytande från KULLRIG, adj.1), l. etymologiskt identiskt med SLINDRIG, adj.1, l. SLINDRIG, adj.3]

(†) rund; jfr SLIND, adj.1 Vi är’ et slindrigt kullerklot .. / .. åt lyckans gyckelspel. Lohman Vitt. 410 (c. 1725).

Spalt S 6572 band 27, 1977

Webbansvarig