Publicerad 1976   Lämna synpunkter
SLADDA slad3a2, v.1, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SLADA sla3da2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(slad- c. 1730—1775. sladd- 1727 osv.)
Etymologi
[sv. dial. slada, sladda; för formen slada jfr sv. dial. (Finl.) slada, driva l. flacka omkring, driva (om båt), nor. dial. slada, luta svagt, sannol. i avljudsförh. till SLO, slödder o. d., o. SLOA; formen sladda möjl. uppkommen på samma sätt som BADDA av BADA o. RADDA, v., av RADA, v.1 — Jfr SLADD, sbst.1, SLADDA, v.4, 6, SLADDRA, v.2, SLAGDJÄKNE, SLAGDÄNGA, sbst.2, SLÄDJA]
1) lant. med avs. på åker(jord) o. d.: bearbeta med sladd (l. sladdar; se SLADD, sbst.1 1) (för att jämna till o. sönderslå kokor o. d.); äv. utan obj.; jfr SLÄDJA. Salander Gårdzf. 79 (1727; med avs. på åker). KronobgLT 1838, nr 11, s. 3 (med avs. på lera). Jag (dvs. stataren) sladdar och jag vältar. Karlfeldt FlBell. 90 (1918). (Vårbruket omfattar bl. a.) sladdning, gödselspridning .. så två harvningar, och sen sådden. TurÅ 1937, s. 104. jfr SÖNDER-, TILL-SLADDA.
2) (i fackspr.) med avs. på väg(bana): med sladd (se SLADD, sbst.1 3) jämna till l. borttaga modd o. d. från; äv. utan obj. Upsala 1917, nr 104 B, s. 1. Vägmaskinl. 211 (1942).
Särsk. förb. (till 1 (o. 2)): SLADDA ÖVER10 40. med avs. på åker (l. väg) o. d.: köra över med sladd. Östergren (1941; med avs. på åker).

 

Spalt S 6251 band 27, 1976

Webbansvarig