| Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRYNKLA skryŋ3kla2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) rynka, fåra, veck; ofta om skarpt markerad rynka osv.; äv.: tillskrynklat ställe (med en l. flera rynkor).
a) i fråga om människas l. djurs kropp l. växts yta; jfr RYNKA, sbst.2 a. Grå Hår och Skrynklor uti Pannan. Eldh Myrth. 173 (1725). Att skrynklorna ifrån din panna jaga, / Hvad skall jag finna på? Börjesson Brödr. 29 (1861). Å, ni gamla, gamla gubbar .. fula är ni att se på med alla era skrynklor. Bergman Kerrm. 139 (1927). — jfr ANSIKTS-SKRYNKLA. — särsk.
α) (numera bl. tillf.) i uttr. göra skrynklor, framkalla l. åstadkomma l. bilda rynkor l. veck. Rosenstein Comp. 255 (1738). (Ändtarmens) inre hinnor giöra en hop skryncklor. Därs. 319.
β) (numera bl. tillf.) i pl., om veckformade bildningar l. veckformat mönster på ytan av en snäcka. Linné FörelDjurr. 349 (1752).
γ) mer l. mindre bildl. (jfr c).
α’) i bild. Vist är världen älldre än 6000 år världens skrynklor på ansigtet är långt mer än 100 gonger gröfre än på en 60 års kjäring. CAEhrensvärd Brev 2: 95 (1796). Hagberg Shaksp. 5: 135 (1848).
β’) [jfr RYNKA, sbst.2 a ζ] (vard.) i uttr. ngt gör gott i någon skrynkla, betecknande att ngt ”gör gott någonstans” l. är till någon glädje för ngn; jfr SKRYNKA, sbst. 1 a β β’. SkandModetSkrädd. 1863, dec. s. 8. ”Det gör väl godt i någon skrynkla” — sa’ gumman, skulle gifta sig för fjerde gången. Holmström Sa’ han 24 (1876).
γ’) närmande sig 2, i uttr. i varje skrynkla, i varje minsta del (av ngns kropp l. väsen). Viljeförintelsens, uppgåendets .. salighet .. hade genombävat hennes väsen i varje skrynkla, varje fiber: En brud är jag, Jesu Kristi brud! Lidman HusFrökn. 129 (1918).
b) i fråga om tyg l. papper o. d.; numera nästan bl. om missprydande veck o. d.; jfr RYNKA, sbst.2 b. PH 5: 3540 (1753). Allt tyg, om det är för vått, ”rynkar sig” på mangeln och får skrynklor. Langlet Husm. 611 (1884). Bättre skrynkla på skon än blåsa på foten. Landgren Ordspr. 16 (1889). Martin PampL 57 (1930). — jfr VATTEN-SKRYNKLA. — särsk.
β) (†) om ss. prydnad avsiktligt anbragt mindre veck på ngt. At man vår klädedrägt i nya skrynklor lagar / .. Se det det nya är som jag i hast förmår (berätta). Lenngren (SVS) 1: 101 (1779).
γ) (numera bl. i vitter stil, mera tillf.) oeg. l. bildl. (jfr c). CVAStrandberg 3: 210 (1854). (Bergskedjorna) bilda .. en sammanhängande zon, en skrynkla, som fortlöper kring hela jorden endast afbruten af Atlanten. Nathorst JordH 928 (1894).
c) [jfr a, b] (numera bl. i vitter l. högre stil) bildl., = SKRYNKA, sbst. 1 c; särsk. i förb. med fläck. En sådan (kristen) församling, som ingen fläck eller skrynkla hafwer. SKN 1843, s. 226. Moberg Utvandr. 120 (1949).
2) (numera mindre br.) skrymsle, vrå o. d.; jfr SKRYNKA, sbst. 2. (Artilleriets) undangömda plats i en skrynkla i terrängen. KrigVAT 1890, s. 412; jfr 1 b γ. Jag .. (var) hemma i varje skrynkla av (handelsboden). Saxon Handelsb. 87 (1932).
(1 a) -LAV. bot. om laven Parmelia sulcata Tayl. (vars bål har fårade åsar). Ursing SvVäxt. Krypt. 196 (1949).
Spalt S 5089 band 26, 1973