| Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRAMMEL skram4el, n. (PJGothus Savonarola SyndSp. I 5 b (1593) osv.), äv. (i bet. 5, vard.) r. (Walfridsson Luff. 149 (1933)); best. skramlet; pl. (i bet. 3) =.
1) (numera i sht i vissa trakter) motsv. SKRAMLA, v. 1: högljutt l. bullrande prat l. sladder l. svammel l. skrävel l. dyl. Lind (1749). (Sv.) Skrammel .. (fr.) Hablerie. Caqueterie. Nordforss (1805).
2) motsv. SKRAMLA, v. 2: skramlande, skramlande ljud, slammer l. rammel (se RAMMEL, sbst.1 1) l. klirrande l. prassel o. d.; i sht förr äv. allmännare: buller l. larm l. oväsen; äv. mer l. mindre bildl. Med ett hiskligt skrammel föll hela stapeln av konservburkar i golvet. Skramlet av vapen, porslin, en nyckelknippa, av de lösa småmynten i fickorna. (I helvetet är) Ett olijdeligit skrammel och buller öffuer alla måtta. PJGothus Savonarola SyndSp. I 5 b (1593). Störrsta tecken till prål och granlåt (under 1200- o. 1300-talen) bestod i en myckenhet med små klåckor eller bjällror, som förnäme Personer buro fäste i kläderna: deras skrammel skulle tillkänna gifva en förnäm Herres ankomst eller närvaro. Botin Utk. 389 (1761). (Den till Svenska akademien inlämnade tävlingsdikten) ”Vikingasagan” har jag .. sorgfälligt arbetat mig igenom. .. detta ständigt upprepade skrammel med våra fornfäders tomma rustningar .. har redan i många år utgjort min pina. Atterbom (1854) i 3SAH XXXVIII. 2: 261. I stället för personligheter möter man (bland Kinas myndigheter) ett skrammel af papper, som cirkulera från storsekreteriatet till stora rådet, från stora rådet till Tsung-li Yamen (osv.). Cassel Östas. 60 (1906). (Radion) sände .. arabisk musik med mycket bleck och skrammel. Edqvist Skugg. 74 (1958). — jfr ORD-, SABEL-, SKED-SKRAMMEL.
3) (i sht i vissa trakter) motsv. SKRAMLA, v. 2: redskap l. föremål avsett att åstadkomma l. som åstadkommer skrammel (i bet. 2); äv. i sg., koll.; ofta med mer l. mindre nedsättande bibet. (jfr 4). (Kråkorna äro) ganska warsama; och kunna achta sig för skytten; therföre nödgas man bruka wisza skramel eller et instrument af trä, Kråkslamra kallat, at them bortskräma. Broman Glys. 3: 280 (c. 1730). ”Bär det der skramlet” — sade en ung man i det han pekade på pantsarskjortan — ”högst upp på loftet”. Sparre Frisegl. 1: 166 (1832). I åtskilliga .. exemplar (av käppar använda vid körning med ren) är ”skrammel” af småsten och dylikt inlagdt i den skofvelformiga ändplattan. Hammarstedt NordMLapp. 6 (1911).
4) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i utvidgad anv. av 3, om ngt mer l. mindre (oordnat o.) hindersamt l. odugligt l. värdelöst l. söndrigt l. dyl., skräp l. smörja l. bråte l. skravel (se d. o. 3) o. d. Skrammel, provinsord, betecknar på sina ställen (t. ex. norra Upland) detsamma som ”skräp” i skogen, såsom oredigt liggande skatar, grenar och ris m. m. Cnattingius (1878, 1894). Det fallfärdiga skrammel till uthus, som (osv.). NordT 1886, s. 548. Först efter fyra timmars forceradt hoppande (från block till block) uppnå vi .. en öppen högslätt, och lämna därmed det värsta skramlet och sätta foten på fast, ehuru fortfarande synnerligen stenbunden mark. TurÅ 1909, s. 365; jfr SKRAVEL 3 c. (Magasinet på handelsgården) användes .. till att där förvara en del mindre värdefullt skrammel. Carlsson BarnStad 62 (1925; från Trelleborg). — jfr JÄRN-, STEN-SKRAMMEL.
5) (ngt vard.) motsv. SKRAMLA, v. 4: skramling, sammanskott av pengar, salning; äv. konkret(are), övergående till att beteckna den sammanskjutna penningsumman. Walfridsson Luff. 149 (1933). Före avfärden gick en rallare omkring med en slokhatt och tog upp s.k. skrammel till personalen som serverade, och skramlet inbringade 70 kronor. Rallarminn. 198 (1949).
(4) -HUS. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hus för förvaring av redskap o. andra (mindre värdefulla) föremål, redskapsbod l. skräpkammare. Hansson NVis. 43 (1907; i bild). —
(2, 3) -INRÄTTNING ~020. inrättning (se inrättning, sbst.2 2 b) som åstadkommer skrammel; jfr -don, -verk. Kaudern CelebObygd. 2: 264 (1921). —
(2, 3) -INSTRUMENT. musikinstrument avsett att åstadkomma skrammel; jfr -dosa, -trumma. Valentin Musikh. 1: 12 (1900). —
(2) -KONSERT. (vard.) ironiskt, om skramlande l. bullrande ljud l. skramlande musik o. d.; äv. bildl.; jfr konsert 4 slutet. DN 1898, nr 10069 A, s. 2. HågkLivsintr. 7: 300 (1926; bildl.). —
(2, 4) -LEKPLATS~02 l. ~20. [efter d. skrammellegeplads] lekplats med tillgång till arbetsmaterial (bräder l. gamla maskiner o. d.) vilket barnen (under vuxen persons ledning) själva kunna tillverka konstruktioner av l. plocka sönder, varigm deras behov av självverksamhet avses få utlopp, bygglekplats; jfr -park, -plats. PsykPedUppslB 1096 (1944). —
(2) -TROLL. (numera föga br.) ss. skämtsam benämning på brandvakt (i vars utrustning en skramla ingick). Bellman 5: 140 (c. 1775). —
(2, 3) -VERK. jfr -inrättning. WoJ (1891). Äfven användes (ss. järnvägssignal vid dimma) skrammelverk, enligt samma system som väckareuren. RCronstedt PVetA 1895, s. 9. Rogberg Mot. 13 (1927; om bil). —
(2) -ÅSKA. (förr) teateråska bestående av ett antal på lika avstånd över varandra i rep anbragta bräder som upphissades o. vid nedsläppandet åstadkommo ett buller. Lundin NSthm 266 (1888).
Spalt S 4744 band 26, 1973