| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMARITAN sam1arita4n l. 0104, i bet. 1 o. 2 m.||(ig.), i bet. 3 r. l. m.; best. -en; pl. -er; förr äv. SAMARITANER, m.||(ig.); pl. =.
1) = SAMARIT 1. Luk. 10: 33 (NT 1526; Bib. 1917: samarit). Dessutom äga samaritanerna äfven en Josuabok, som är skrifven på arabiska. Zetterstéen SemSpr. 68 (1914). Lagergren Minn. 8: 388 (1929).
2) (numera bl. mera tillf.) = SAMARIT 2. Bremer TecknHvard. 2: 47 (1830). Vi foro ut i tron att gumman råkat på någon .. barmhärtig samaritan, som tagit henne på sladden (dvs. låtit henne åka med sig). Lampén HTvFinl. 41 (1919). särsk. (i religiöst spr.) = SAMARIT 2 a. Thenne Samaritanen wår Herre och Frälsare Christus. Fornelius KyrkPost. 2: 175 (c. 1660). Hedborn Ps. 1: 59 (1812).
3) (i fackspr.) i sg. best., ss. benämning på en samaritisk översättning av de fem moseböckerna. Rydberg Urpatr. 17 (1873).
1) till 1, = samaritisk 1. En samaritansk quinna. Joh. 4: 9 (NT 1526; Bib. 1917: samaritisk). Samaritanska språket. 2SvUppslB (1952).
2) (numera bl. mera tillf.) till 2; jfr samaritisk 2. Braun Carol. 125 (1844). Min medarbetare i det samaritanska värvet här uppe. Wallquist Doktorn 43 (1935). —
SAMARITANSKA, i bet. 1 o. 3 f., i bet. 2 r. l. f.
2) till 1, om den (numera utdöda) västarameiska dialekt som var samariternas språk. Lange Norby 57 (1742). Zetterstéen SemSpr. 68 (1914).
3) (numera bl. mera tillf.) till 2: barmhärtig kvinna, hjälparinna, kvinnlig samarit. SDS 1903, nr 199, s. 3. Vill du vara den barmhärtiga samaritanskan? Strindberg Kamm. 3: 7 (1907).
Spalt S 433 band 24, 1964