Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SALBERGS- sa3lbærjs~, förr äv. SALEBERGS-.
Ordformer
(förr äv. -bergz-, -bergx-, -bärgz-. sal- (sahl-) 1653 (: Sahlbergzböndernes, gen. pl. best.) osv. sale- 1530 (: Salebergxgruffue)1655 (: Salebergs sochnar, pl.). salle- 1563 (: Sallebergz hielp))
Etymologi
[ssgsform av ortnamnet SALBERG(ET)]
i ssgr betecknande person l. sak som kommer från l. på annat sätt har samband med Salberget (det berg där Sala silvergruva är belägen).
Anm. Hos Schroderus Comenius d 8 a (1639) förekommer ordet salberg (skrivet saalbergh) med bet.: silvergruva.
Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.): SALBERGS-BONDE. bonde som bedrev bergshantering vid Salberget. RP 15: 410 (1653).
-BRUK. bergsbruk vid Salberget. RP 6: 6 (1636).
-GRUVA(N). om Sala silvergruva. G1R 7: 132 (1530). Granström SalaGruv. 285 (1940).
-HJÄLP. i pengar o. förnödenheter utgående skatt, upptagen i syfte att understödja brytningen i Sala silvergruva; jfr hjälp 1 d β slutet. HH XIII. 1: 89 (1563).
-MAN ~man2. man som är bosatt l. har arbete vid Salberget. 2SthmTb. 2: 173 (1552).
-PRIVILEGIUM. jfr privilegium 1. Heckscher SvEkonH 1: 190 (1935).
-SILVER. silver från Sala silvergruva. G1R 24: 212 (1554).
-SOCKEN. socken hörande till Sala bergslag. RP 16: 61 (1655).

 

Spalt S 258 band 24, 1963

Webbansvarig