Publicerad 1958   Lämna synpunkter
REVERBER rev1ærbe4r l. re1-, l. -ärb- l. -erb-, l. 4r l. 4r (revärrbä´r Dalin), r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(reverber (ré-, -bèr, -bér) 1701 (: reverber ungn) osv. reverbère (ré-) 18251848 (: reverbère handlyckta). reverbier- i ssg 1940 (: reverbier-ugnar). Anm. I RR 26/5 1615 användes formen reberuere vngner, sannol. felaktigt för reuerbere vngner)
Etymologi
[jfr t. reverbere; av fr. réverbère, till réverbérer (se REVERBERERA)]
1) (om ä. förh.) av en spegel l. en blankpolerad metallskiva bestående reflektor som användes för att reflektera o. koncentrera skenet från en lampa l. lykta o. d. Lycktor med reverberer hänga (i Bryssel) som i Paris för at om natten uplysa (gatorna). Palmstedt Res. 159 (1780). (Fyrvaktare skall värkställa) renhållning af fönster, reverberer, lampor och lampglas. SPF 1857, s. 395. 2NF 35: 1233 (1923).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.; eg. utvidgad anv. av 1] (†) reverberlampa. Andersson (1845). SthmBelysn. 19 (1903).
3) ss. förled i ssgr som beteckna ngt som har samband med en anordning där en låga pressas ned mot det som den skall uppvärma.
Ssgr (i allm. till 1): (3) REVERBER-ELD. [jfr fr. feu de réverbère] (†) eld i reverberugn; äv. ss. beteckning för eld med en värmegrad mellan 600° Fahrenheit o. järnets smältpunkt. Wallerius ChemPhys. 1: 84 (1759). Meurman (1847).
-FYR, r. l. m. (†) fyr (se fyr, sbst.1 7) försedd med reverberer. Reverber-Fyrar äro anlagde på Hållö, Kullen, Utklippan. SFS 1844, nr 30, s. 27. KrigVAT 1844, s. 103.
-HANDLYKTA~020, r. l. f. (om ä. förh.) jfr -lampa. Crusenstolpe Ställn. 12: 16 (1848).
(3) -HETTA, r. l. f. (†) hetta utmärkande för ”reverbereld”. VetAH 1792, s. 99.
-LAMPA. (om ä. förh.) lampa försedd med reverber(er); förr äv. bildl. Unge Prom. 1: 127 (1831; bildl.). Cannelin (1921).
-LYKTA, r. l. f. (om ä. förh.) jfr -lampa. ConvLex. 3: 484 (1825). SthmBelysn. 19 (cit. fr. c. 1828).
-PLÅT. (†) reverber bestående av en plåt. Dalin FrSvLex. 2: 419 (1843). Schulthess (1885).
-SPEGEL. (†) reverber bestående av en spegel. Dalin FrSvLex. 2: 419 (1843). Björkman (1889).
(3) -UGN. [jfr fr. four à réverbère, fourneau du réverbère] (i fackspr., särsk. metall., i sht om ä. förh.) ett slags flamugn i vilken det fasta bränslet icke är i direkt kontakt med det som skall upphettas utan frambringar en låga som av luftdraget i ugnen föres över o. av det låga ugnstaket nedpressas mot det som skall upphettas; äv. om modifikationer av detta slag av ugnar. HdlCollMed. 30/3 1701, s. 809. SvIndLex. 1: 105 (1948). jfr: Opbyggie .. wedh Sale någre Reberuere Vngner. RR 26/5 1615.
(3) -VÄRK, n. (†) om industriell anläggning försedd med reverberugn(ar). EconA 1807, april s. 13. HTSkån. 3: 312 (1815).

 

Spalt R 1635 band 22, 1958

Webbansvarig