Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REMI remi4, adj. oböjl. o. sbst.; ss. sbst. r. (l. m. l. f.), best. -en l. -n, pl. -er; äv. REMIS remi4 (rimmande med fris Runius (SVS) 2: 224 (c. 1712; i bet. II a) rimmande med si Strand Tidsfördr. 2: 83 (1763; i bet. I a)), adj. oböjl. o. sbst.1; ss. sbst. r. (l. m. l. f.), best. -en, pl. -er.
Ordformer
(remi 1786 osv. remis c. 17121953. remise 1838. remiss 1900)
Etymologi
[jfr t. remis, remie; av fr. remis, fem. remise, p. pf. av remettre, återställa, uppskjuta (se REMITTERA); jfr fr. (partie) remise, spel vari ingen av spelarna vunnit (i lomber l. schack). — Jfr REMIS, sbst.2]
spelt.
I. ss. predikativt adj., om spel(parti): vari efter spelets regler ingen av spelarna vunnit över den andre l. de andra; oavgjord; äv. substantiverat o. övergående i II; äv. bildl.
a) (remis) (†) i lomber, ss. beteckning för att ingen av spelarna vunnit (dvs. fått fem stick), varvid den som har spelet får sätta enkel bet. Får Spelaren 4 stick .. (o.) när en af de andra och så vinner 4 .., så sätter Spelaren Bete och blifver satzen stående, som kallas Respuesta eller Remis. BeskrLombreSp. 11 (1745); jfr II a. Jag känner Karlen (dvs. friaren), lilla Lisa; / Kom vil vi väds han gör Remis! Strand Tidsfördr. 2: 83 (1763; bildl., i fråga om avgörandet av vem som skall få bestämmanderätten inom det blivande äktenskapet); möjl. till b. Lindskog Spelb. 7 (1847). Lundequist KonstSpel. 3: 6 (1849).
b) i schack (l. damspel). Spelet l. partiet blev remi. Han lyckades göra remi. Ställningen var den, att han vunnit två partier och fått tre remi; jfr II b. Königstedt Schacksp. 19 (1771). Äro båda spelarne (i damspel) så försvagade, att ingen mera kan slå, är spelet oafgjordt (remis). Norman GossLek. 166 (1878). Efter en energisk och seg strid slutade deras (schack-)parti som remis. GHT 1905, nr 145, s. 2. UNT 1930, nr 10499, s. 20 (bildl., i fråga om diskussion).
II. ss. sbst.: spel vari ingen av spelarna vunnit; oavgjort spel; äv. om själva resultatet av sådant spel.
a) (remis(e)) (†) i lomber; oftast svårt att skilja från I a. Runius (SVS) 2: 224 (c. 1712). Hennes angelägnaste giöremål och viktigaste roo består i de orden: Remis, matador, todos &c. Dalin Arg. 2: nr 29, s. 6 (1734); jfr I a. Remis på fyra (dvs. spel vari två av spelarna få vardera fyra stick). Mont-Louis FrSpr. 157 (1739). Till ersättning för potten brukar man .. stundom att anteckna remiser. Lindskog Spelb. 27 (1847); jfr α. särsk.
α) om markering (bestående av ett öve ett vågrätt streck anbragt tvärstreck) i protokoll av sådant spel vari ingen av spelarna vunnit. Lindskog Spelb. 27 (1847).
β) i utvidgad anv., i uttr. begå remis, ”lägga sig bet” (se BET, sbst.7 1 c). HbiblSällsk. 1: 28 (1838).
b) i schack (l. damspel). Ställningen var den, att han vunnit två partier och fått tre remier. Ställningen i spelet var sådan, att remi(e)n syntes oundviklig. NF (1889). TSchack 1946, s. 273 (: remier, pl.).
Ssgr (spelt.): (I a, II a) REMI-BET, r. l. m. (remis-) (†) enkel bet som av den som har spelet erlägges vid sådant spel i lomber vari ingen av spelarna vunnit; äv. om dylik bet som erlägges med anledning av begånget fel l. då spelaren ”lägger sig bet” (se bet, sbst.7 1 c). Lindskog Spelb. 11, 31 (1847).
(jfr II b) -PARTI. Östergren (1936).
(jfr II b) -SPEL. Lewis Schack 13 (1851).
Avledn.: REMISERA re1mis- l. rem1is-, v. spelt. till I b, II b; i schack: spela remi; äv. med avs. på schackparti: göra till remi l. ömsesidigt acceptera ss. remi. DN(B) 1955, nr 243, s. 4. Partiet Rabar-Panno remiserades efter 26 drag. Därs. nr 251, s. 5.

 

Spalt R 1030 band 22, 1957

Webbansvarig