Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REDAST, adj. superl.
Ordformer
(äv. reed-. -ast 1633 (: redaste, best.)1704 (: redaste, best.). -est 1650 (: Redeste, best.)1713 (: redesta, best.))
Etymologi
[fsv. redast, n. sg.; superl. av REDA, adj., l. REDE, adj., l. REDO, adj.]
(†) om ngt sakligt: som är l. som ngn har mest till reds l. närmast till hands; som snabbast l. säkrast är att tillgå; särsk. om pänningmedel, äv. övergående i bet.: som snabbast (med minsta tidsutdräkt) kan utbetalas; äv. (om egendom o. d.): som lättast kan omsättas i kontanter; äv. (om utväg) övergående i bet.: enklast; äv. i uttr. vara redast att förvända i pänningar, vara lättast att omsätta i kontanter; jfr REDA, adj. 1 b, 2 c, REDE, adj. 1 c, REDO, adj. 1 c. BtÅboH I. 6: 14 (1633). Cammaren måste skrijfva landzhöfdingerne till, dhet dhe dhe redeste och friskeste medlen låta fölia åth Ammiralitetet. RP 16: 351 (1655). (Krigshjälpen) går richtigast uth, och är reedast in manibus. RARP 6: 93 (1657). Lära bäste och redaste vthvägarne, att kunna bekomma vahrurne vthur första handen. Stiernman Riksd. 1398 (1660). Huusgeråd af hwariehanda Slag som redast kunde wara att förwenda i Penningar. BoupptSthm 1671, s. 519. Debitorernes redesta egendom, som närmast är wid handen, och snarast til penningar giöras kan. Schmedeman Just. 874 (1684). SthmStadsord. 2: 326 (1713). — särsk.
a) övergående i bet.: som minst är utsatt för risk att undergå värdeminskning, som har det säkraste värdet, säkrast; jfr REDA, adj. 2 c. Broderens dehl behålles i gården som ähr det Redaste. BoupptSthm 1667, s. 817. VRP 1701, s. 547.
b) om försträckning (se d. o. 3) o. d.: varigm det största (i kontanter omsättbara) ekonomiska värdet överlåtes o. d. (Att kronans skuld återbetalas) proportionaliter något hwar gång til dem som pröfwes tarfweligste och redeste försträkningar och tienster hafwa giordt. RARP 8: 196 (1660).

 

Spalt R 554 band 21, 1956

Webbansvarig