Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REDDEJA re3d~däj2a, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(re- 16141852. red- 1679 osv. rede- 16351728. — Se för övr. DEJA)
Etymologi
[sv. dial. redeja, redä’je, redej; jfr y. fd. o. dan. (dial.) rededeje, nor. dial. reiddeigja, reiedeie; av REDA, sbst.1 (l. möjl. REDA, v.1), o. DEJA; jfr REDESVEN, REDO-MAN]
= DEJA 1; särsk.: hushållerska l. kokerska; numera nästan bl. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om kokfru vid gästabud, bröllop o. d.; jfr MAT-DEJA. BtÅboH I. 4: 36 (1628). The Qwinnor som frijgiffne äre (ur slaveri), skole icke brukas til the Andelige Personers Rededeijor eller annan fördold Kyrkiotienst. Schroderus Os. 1: 628 (1635); jfr DEJA 1 slutet. Min fattigha hustru, som hafuer nu gått .. 2 1/2 åhr snart, och sielf kockat för de fattighe, och warit deras rededeijga. VDAkt. 1668, nr 12. Redäijan bär fram faten. Düben Boileau PoëtBr. 24 (1722). Svenska Red-Dejan Eller Välöfvada Hushållerskan. Dahlman (1743; boktitel). Forssell o. Grafström 21 (1828; från Dalarna). ÖoL (1852). — särsk.
a) i ordspr. Tompt Wisthws gör en galen Redeya. Aschaneus HwsRegl. 16 (1614); jfr: Tomt visthus gör redlös reddeja. Granlund Ordspr. (c. 1880). Ett fult wijsthuus giör en klook rededegia. Törning 38 (1677); jfr: Ett fullt visterhus gjör en god red-deja. Rhodin Ordspr. 49 (1807).
b) (†) mer l. mindre bildl. Onda verlden brukar han (dvs. djävulen) til sin egen Rede-deja. Kolmodin Rök. 114 (1728).

 

Spalt R 565 band 21, 1956

Webbansvarig