Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RASPATORIUM ras1patω4rium, äv. —302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[jfr t. raspatorium, eng. raspatory, ä. fr. raspatoir(e), râpatoir, mlat. raspatorium; sannol. till it. raspare l. mlat. raspare (se RASP, sbst.2)]
kir. benfil; i fråga om nutida förh. om instrument (ofta till utseendet påminnande om en böjd mejsel) använt för avlyftning l. avskrapning av benhinnan vid skelettoperationer; jfr RASORIUM, RASP, sbst.2 b. Raspatorier eller benhinneskrapor. Vennerholm VeterOp. 1: 199 (1895). LbKir. 1: 606 (1920). Tigerstedt MedUtv. 1: 56 (1923).

 

Spalt R 376 band 21, 1956

Webbansvarig