Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RALLKÄRRA ral3~ɟær2a, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[möjl. av skiftande urspr., dels till RALLA, v.1, dels till RALLA, v.4, dels parallellbildning till RALLVAGN]
(i fackspr.) (visst slags) av rallare vid järnvägsbygge använd kärra för bortföring av schaktjord o. d.; äv.: skottkärra med hjulet anbragt (mer l. mindre rakt) under lastens tyngdpunkt. Gruddbo 398 (1938). Rallarminn. 180 (1949). Paulsson SvStad 1—2: 415 (1950).

 

Spalt R 186 band 21, 1956

Webbansvarig