Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAGLAN rag4lan l. med mer l. mindre eng. uttal, r.; best. =; pl. -s.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. raglan; till namnet på den eng. överbefälhavaren i Krimkriget lord Raglan († 1855)]
(typ l. modell av) ytterrock l. kappa kännetecknad av att (de oftast vida) ärmarna äro skurna i ett med axelstyckena o. i kilform sträcka sig mellan fram- o. bakstyckena ända upp till kragen. Henriksson Tyskl. 118 (1901). STSD(A) 1933, nr 252, s. 13.
Ssgr: RAGLAN-FASON. jfr fason 2. SvD(A) 1922, nr 109, s. 14.
-SKUREN, p. adj. (till)skuren ss. en raglan(s). Raglanskuren ulster. Essén Doll. 211 (1917). Raglanskuren ärm. DamVärld 1951, nr 10, s. 41.
-SKÄRNING. jfr -skuren. SvUppslB 22: 453 (1935).
-SNITT. jfr -skuren. Överrock av raglansnitt. Kihlman Deledda RegT 226 (1922).
-ÄRM. raglanskuren ärm. SvD(A) 1922, nr 109, s. 14.

 

Spalt R 124 band 21, 1956

Webbansvarig