Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROVIDÖR prω1vidö4r l. prωv1-, äv. prå1– l. prov1-, l. 4r, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-eur 16941820. -ör 1787 osv.)
Etymologi
[till PROVIDERA efter andra ordpar på -era : -ör, t. ex. ARRANGERA : ARRANGÖR, TRAKTERA : TRAKTÖR]
1) (†) person som har att sörja för ngns l. ngts förseende l. utrustning med proviant l. livsmedel; äv. närmande sig bet.: leverantör. Dryselius Måne 435 (1694). Svenska arméens providör af viner och andra läckerheter. Wingård Minn. 10: 63 (1849).
2) i vissa ordenssällskap o. föreningar: person med uppgift att sörja för förplägnaden o. arrangemangen vid sammankomsterna, klubbmästare, sexmästare. Att providören mer sig fortar / Med hvad till dagens högtid hör. Bellman SkrNS 1: 275 (1787). SDS 1934, nr 240, s. 5 (i Malmö Sjöfartsförening). Därs. 1954, nr 147, s. 20.

 

Spalt P 2159 band 20, 1954

Webbansvarig