Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROPÅ propå4 l. prω-, r. l. m. (LoW (1911) osv.) ((†) n. VDAkt. 1707, nr 453); best. -n l. -en; pl. -er; äv. PROPOS propå4 osv., r. l. m. (Lindfors (1824) osv.) ((†) n. Strindberg Fjerd. 10 (1877)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(propoo 1707. propos 1647 osv. propå 1889 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. t. propos, ä. eng. propos(e); av fr. propos, vbalsbst. till proposer, föreslå, av pro- (se PRO-, prefix1) o. poser (se POSERA), med anknytning till lat. proponere]
1) (†) föresats; uppsåt, avsikt. Bergv. 1: 391 (1689). Nu har han aldeles sig ifrån sitt foresatta propoo ändrat. VDAkt. 1707, nr 453. Biurman Brefst. 166 (1729). Lindfors (1824).
2) [efter fr. à propos (jfr APROPÅ)] (†) i uttr. till propå, apropå (se d. o. I 1), lägligt. Ded ähr wäl kommet til Propos, at du haf(ve)r sendt mig den boken. AOxenstierna Bref 4: 383 (1647).
3) (†) inpass, inlägg (i samtal l. debatt); yttrande. Liljecrona RiksdKul. 325 (1840). Jag erinrar mig, förlåt mitt propos, min första termin. Strindberg Fjerd. 10 (1877).
4) förslag (att göra ngt), uppmaning, invit, anbud; äv.: anhållan (om lån o. d.); jfr PROPONERA 4. Andersson (1845). (Han) kröp .. fram med propos om det lilla lånet. Elkan Hall 330 (1899). Kungens proposer (om reträttplatser) möttes endast av (den föreslagnes) .. kyliga nej. Swahn Windelcr. 37 (1916). Hellström Lekh. 212 (1927).

 

Spalt P 2074 band 20, 1954

Webbansvarig