Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PREEXISTENS pre1äksistän4s l. 01—, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(pre- 1811 osv. præ- 1820—1894. -ens 1820 osv. -enz 1811)
Etymologi
[jfr t. präexistenz, eng. preexistence, fr. préexistence; till PRE- 2]
filos. o. rel.-hist. existens som ngt tänkes ha l. ha haft före viss annan existens; särsk. i fråga om levande varelse: föruttillvaro. Phosph. 1811, s. 266. Lika fast som Platon trodde på själens fortvaro efter döden, lika fast trodde han på en själarnas preexistens. Montelin VLittH 1: 151 (1930). särsk. (†): förhållandet att ngt på ngt sätt är givet för medvetandet före erfarenheten; jfr APRIORITET. Leopold 4: 72 (c. 1820). —
Ssgr (filos. o. rel.-hist.): PREEXISTENS-FÖRESTÄLLNING~0020. Göransson UndersRel. II. 2: 79 (1906). —
-LÄRA, r. l. f. SvTidskr. 1873, s. 396. —
-TRO, r. l. f. Göransson UndersRel. II. 2: 80 (1906). —

 

Spalt P 1704 band 20, 1954

Webbansvarig