Publicerad 1953   Lämna synpunkter
POMRARE pom3rare2 l. pωm3-, m.; best. -en, äv. -n; pl. =; förr äv. POMMER, sbst.2, m.; best. -en; förr äv. POMMERER, m.; pl. =.
Ordformer
(pombe[re]n, sg. best. 1524. pomer c. 1657—1691. pommer c. 1640. pommerer 1638 (pl.)—1698 (sg.). pomrare 1757 osv.)
Etymologi
[jfr d. pomrer, pommerer; av t. pommer, till POMMERN (jfr POMMERAN, POMMERINK, POMMERSK)]
manlig invånare i provinsen Pommern i Preussen; man från Pommern; i pl. äv. utan avseende på kön. Hans pomb[er]en d[edit] .. 4 (öre i skatt). SthmSkotteb. 3: 235 (1524; rättat efter hskr.). Ahnlund GA 63 (1918).

 

Spalt P 1455 band 20, 1953

Webbansvarig