Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLÖSA, v.; pr. sg. -er (Brasck Apg. K 3 b (1648), Lundberg Paulson Erasmus 176 (1728)); sup. -at (Linné hos Hiorter Alm. 1746, s. 29) l. -t (Moræus Schonæus 427 (c. 1685); imper. sg. plös (SvNitet 1738, nr 22, s. 3). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. plösa; sannol. till en rot med bet.: svälla, vara klumpigt fet l. plussig l. dyl. (jfr sv. dial. plösig, plussig, nor. pløse, svälla, pløsen, plussig, pløset, uppsvälld), som står nära roten i PLUSSIG. — Jfr PLÖS, sbst.1—2]
(†) förse (sig l. sin mage l. kropp o. d.) med l. bjuda (ngn) på mat o. dryck i överflöd l. till övermått, proppa l. fylla; äv. utan obj.: bjuda ngn på resp. inta mat o. dryck i överflöd l. till övermått, frossa, vara slösaktig l. överflödig med avs. på mat o. dryck. Bullernæsius Lögn. 353 (1619). (Somliga värdar) winläggia .. sigh om at plösa och fylla them (dvs. gästerna) medh drycker. Rothovius 1Pred. D 2 b (1623). Swedberg SabbRo 1210 (1697, 1712; refl.). Lefwa lustigt, pösa, plösa, / Annars goda snart förslösa, / Dricka hela natten om. 2Saml. 2: 95 (c. 1700). Såsom the hafwa giordt buken til sin afgud, så pläga, .. så plösa the honom vtur alt hof. Swedberg SabbRo 110 (1705, 1710). Plösa i matlagning. Sahlstedt (1773). Dähnert (1784).
Avledn.: PLÖSELIG, adj. (†) som utmärkes av frosseri o. dryckenskap l. allmänt slöseri, slösaktig l. dyl. (Fruns) ägendom (har) igenom Hr Capiteinens plöselige Lefwerne (blivit) så alldeles förstörd. VDAkt. 1717, nr 141.

 

Spalt P 1318 band 20, 1953

Webbansvarig