Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERSILJA pær3silja2 l. pär3-, l. 3~20 l. (i vissa delar av landet samt i bet. 2) 040 l. 032, i ssgr ofta 030~ (pērsĭljă o. pĕrsīljă Kellgren UnderrSvOrdab. 33 (1787), persi´lja Weste, pä`rrsillja Dalin), r. l. f.; best. -an. Anm. I SvTrädgK 1: 11 (1930) har, i citat ur äldre källa, anträffats en pluralform persilier.
Ordformer
(peder- 1783. per- (-ä-) c. 1550 osv. pert- 1557. peter- 15381857. petro- 1534. petter- 15781809. -sellia 1694. -silja (-silia, -sillia) 1538 osv. -silie (-sillie) 1578c. 1645. -silla (-sijlla) 16011653. -sille 1578. — i ssgr -sil- 1766 (: persilrötter). -silje- (-siillie-, -silie-, -sillie-) 1534 (: petrosiliewørtsler) osv. -sille- 1584 (: persille rötter). -zile- 1557 (: pertzileRötther). -zilie- 1557 (: perzilie Rötther))
Etymologi
[fsv. petersilia, pädersilia, persilia m. m.; liksom d. persille, mlt., t. o. feng. petersilie, fht. petersilia m. m., fr. persil, mlat. petrosillum o. lat. petroselinum, ytterst av gr. πετροσέλινον, av πέτρος, sten (se PETRUS) o. σέλινον (jfr SELLERI)]
1) växten Petroselinum sativum Hoffm.; ofta som ämnesnamn, om de ätliga gröna delarna av växten; i sht förr särsk. om rötter av rotpersilja; som efterled i ssgr äv. om andra växter av familjen Umbellatæ. VarRerV 58 (1538). Cräfftor med grön Petersilia. HovförtärSthm 1636 D, 8/5. Alla Rötter, som äre Persilia, Morötter, .. Rofwor, the såås alt på Nedanet. Månsson Trääg. 32 (1643). 1 fat Insÿltat Persilia. HovförtärSthm 1650, s. 461. Stekt Persillja. Rålamb 14: 73 (1690). Pettersilja i knippor. PH 6: 4383 (1756). StKokb. 116 (1940). jfr BLAD-, HUND-, KRUS-, ROT-, VATTU-, VILD-PERSILJA.
2) [jfr PERSIKO, sbst.2 2, ävensom d. persille-, förled i flera ssgr med nedsättande bet.] (vard.) oeg., om meningslöst o. dumt prat, struntprat, snack, pladder; i sht i uttr. prata persilja, prata strunt. Envallsson Kopparsl. 8 (1781). ”Hvad f-n är det för persilja du pratar, syster Emerentia?” sade Majoren. Wetterbergh Sign. 96 (1843). Laurin 3Minn. 272 (1931).
Ssgr (till 1): A (†): PERSILJ-OLJA, -ROT, -SÄNG, se C.
B (†): PERSILJA-ROT, -VATTEN, se C.
C: PERSILJE-BAKELSE. (†) ett slags bakvärk innehållande persilja. HovförtärSthm 1636 C, 24/7.
-BLAD. [fsv. petersilio bladh]
1) blad av persilja. OMartini Läk. 40 (c. 1600).
2) (†) bladpersilja. Lundberg Träg. 29 (1754).
-FINGER. [jfr d. persillestads, skräp, strunt, nor. persilleblad, ngt fint o. ömtåligt] (föga br.) i pl., om fina o. kraftlösa fingrar. Benedictsson Skåne 210 (1884).
-FRÖ, n. (-silje- 1578 osv. -siljen- 1578) [fsv. petersilio frö] i sht koll.: frö (eg. frukter) av persilja; förr med vidsträckt medicinsk anv. (fructus l. semen petroselini). TullbSthm 27/5 1578. Månsson Ört. 2 (1628; i medel mot aptitlöshet). Persiljefrö med smör gjorde til en salfva, smörjas i hufvudet på barn som hafva löss. Darelli Sockenapot. 201 (1760). At öfver nätterna bruka Posar med Persiljeblad och frö, .. bidrager .. mycket til mjölkens fördelande. Haartman Sjukd. 34 (1765). KommentSvFarm. 599 (1904).
-GRÄS. (†) persilja. Lindh Huuszapot. 78 (1675). Roberg Beynon 124 (1727).
-HÖNS, pl. (†) sannolikt om slaktade höns med en fyllning innehållande persilja. Crælius Nås 24 (1837).
-KAMFER. kem. en kristalliserande beståndsdel av persiljeolja, apiol. Berzelius Kemi 4: 416 (1827).
-KNIPPA, r. l. f. Warg 366 (1755).
-KVIST. Warg 150 (1755).
-KÖTT. (†) kok. kokt (ox)kött tillagat l. serverat med persilja. Holmberg 2: 371 (1795). Björkman (1889).
-MOS. (†) massa beredd av stötta delar av persilja. Sodet aff .. Persilie Moos .. bryter Steenen i Niurarna. Månsson Åderlåt. 74 (1642).
-OLJA, r. l. f. (-silj- 1830. -silje- 16981902) (om ä. förh.) farm. ApotT 1698, s. 54. Persiljeolja erhålles genom destillation af persiljefrön med vatten. (Ekenberg o.) Landin (1894). KommentSvFarm. 228 (1902).
-POTATIS. (†) kok. potatis serverad med hackad persilja. AB(L) 1895, nr 271, s. 7. Ekberg Hvad äta? 179 (1899).
-ROT. (-silj- 1766. -silja- 15581664. -silje- 1555 osv.) [fsv. petersilio rot]
1) rot av persilja, särsk. (i sht förr) av rotpersilja (förr med medicinsk anv.; radix petroselini); i sht i pl. GripshInvent. 1555. PertzileRötther 1 knippa. HovförtärSthm 1557 A, s. 9. OMartini Läk. 51 (c. 1600; i hjärnmedicin). Rätta .. (soppan) an medh Persilia Rötter. Salé 99 (1664). Sonesson HbTrädg. 557 (1926).
2) trädg. i sg., om rotpersilja. Simmons Jönsson 146 (1935). jfr: The store Persilierötter (sår man i mars). Mollet Lustg. C 3 a (1651).
-SMÖR. kok. (rört) smör med hackad persilja. Langlet Husm. 376 (1884).
-SOPPA, f. (†) spad l. dyl. kokt på persilja (o. använt ss. läkemedel). Palmchron SundhSp. 44 (1642).
-SÅS. kok. sås smaksatt med persilja. Bellman (BellmS) 6: 257 (1794).
-SÄNG. (-silj- (i poesi) 1891. -silje- 1908 osv.) trädgårdssäng med persilja. Gellerstedt Efters. 49 (1891).
-VATTEN. (-silja- 1672. -silje- 1578 osv.) (om ä. förh.) farm. läkemedel berett av vatten som destillerats med persiljefrö (aqua petroselini). BOlavi 60 a (1578). Warder Persiliewatn druckit tre eller fyra gångor om Dagen, tree skeder hwar gångh, tå renser thet Magan. Månsson Ört. 325 (1628). Hwijt Furukåda .. medh .. Petersilie-watn indrucket, reensar Niurana. Lindh Huuszapot. 172 (1675). SvFarm. 37 (1908).
-VÖRTSEL. [jfr mlt. petersiliewortele, t. petersilienwurzel; jfr rot o. ört] (†) = -rot 1. TullbSthm 1534, s. 5 b.
D (†): PERSILJEN-FRÖ, se C.

 

Spalt P 700 band 20, 1952

Webbansvarig