oudeviver | SAOB

Publicerad 1951

OUDEVIVER, sbst. pl.

Ordformer

(oudewijfwer)

Etymologi

[av ä. holl. oudewijf, holl. oudwijf, eg.: gammal kvinna käring, av oud, gammal (jfr OLDBOY, ÅLDFRU), o. wijf (se VIV)]

(†) ett slags bakvärk av grovt rågmjöl o. sirap (påminnande om pepparnötter). BoupptSthm 1689, s. 1072 a (i fråga om varor i ett kryddkramlager).

Spalt O 1618 band 19, 1951

Webbansvarig