ornamentist

Publicerad 1950

ORNAMENTIST -is4t; best. -en; pl. -er.

Etymologi

[jfr t. o. eng. ornamentist, fr. ornementiste; till ORNAMENT (o. ORNAMENTERA)]

(i sht i fackspr.) person som utför ornament; särsk. om konstnär på ornamentikens område, ornamentkonstnär; jfr ORNAMENT(S)-TECKNARE, ORNAMENT(S)-STICKARE. UB 1: 280 (1873). Josephson Tessin 1: 72 (1930). —

Spalt O 1326 band 19, 1950

Webbansvarig