Publicerad 1950   Lämna synpunkter
ORNAMENTATIV or1namän1tati4v l. ωr1– l. å1r-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[bildat till ORNAMENT o. ORNAMENTERA efter mönster av sådana ord som FERMENT(ERA): FERMENTATIV, FREKVENTERA: FREKVENTATIV]
(i fackspr., mindre br.) ornamental. AntT 4: 59 (1873). Piehl Egypt. 36 (1896).

 

Spalt O 1325 band 19, 1950

Webbansvarig