Publicerad 1949   Lämna synpunkter
OGRÄS ω3~grä2s (o`gräs Weste), n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(-gres 1544. -gresz 1544. -gräs 1545 osv. -gräss (-sz) 15261685. -grääs(s) (-sz) 15411700)
Etymologi
[fsv. ogräs; jfr d. ugræs; av O- 2 o. GRÄS; jfr t. unkraut]
1) generell benämning på (individer av) icke odlade växtslag (i sht örtslag) som till större l. mindre skada för odlingens resultat innästlat sig (l. bruka innästla sig) på jord avsedd för odlade växter l. som uppträda på mark (vägar, gator o. d.) där de icke äro önskvärda. Rensa bort, rycka upp ogräs. Hans owen (kom), och sådde ogräsz mit ibland hwetit. Mat. 13: 25 (NT 1526). Ogrääs wäxer fulle owattnadt. Grubb 610 (1665). Kastar någor i annars åker, landhafra, snarbindel, skerffrö, eller annat .., at ogräs theraf växa må; vare ärelös, rätte up allan skada (osv.). BB 8: 4 (Lag 1734). (Flyghavren) är et elakt ogräs, som ej sällan hos oss qväfver vårsäden, och Romarne ansågo Hafren likaså. Retzius FlVirg. 22 (1809). Jordbrukarnas kamp mot ogräsen. BtRiksdP 1918, XIII. 2: nr 2, s. 1. — jfr FRÖ-, ROT-, SKOGS-, YT-, ÅKER-, ÄNGS-OGRÄS m. fl. — särsk. i jämförelser o. mer l. mindre bildl. Sådana rådh grönskas lijka som ogrääs, på alla fohrar. Hos. 10: 4 (Bib. 1541). The skulle gå skogarne öffuer .. och ränsa vth hwadh ogräss the funne aff thet slaget. Svart G1 113 (1561; om skogstjuvar). Vidskepelsens ogräs frodas icke sällan mycket rikare än den klara sanningens brodd. Klockhoff ESkr. 228 (1866). (Tidningen) förklarar nu, att det bolsjevikiska ogräset måste bekämpas med större socialdemokratisk klarhet och skärpa än någonsin. SDS 1928, nr 267, s. 4. jfr OTUKTS-OGRÄS.
2) (†) ss. benämning på vissa bestämda ogräsväxter; särsk. om växtsläktet Thlaspi Lin., skärv. Swimmel och blå Klint, Ogrääs och Löxa rådde; / Den sitt Utsäde fick igen han hade nog. Dahlstierna (SVS) 127 (1698; möjl. om dårrepe). (Lat.) Thlaspi. (sv.) Ogräs. Liljeblad Fl. 239 (1792). Ogräs, (dvs.) örtslägtet Thlaspi. Weste (1807).
Ssgr (till 1): OGRÄS-ART. Andersson Växtv. 101 (1896).
-BEKÄMPANDE, n. Att en tidig slåtter utgör ett viktigt medel i ogräsbekämpandet. UNT 1933, nr 145, s. 8.
-BEKÄMPNING.
-BEMÄNGD, p. adj. Ogräsbemängda grödor. Bolin Åkerogräs. 10 (1926).
-BESPRUTNING.
-BEVUXEN, p. adj. Abelin MTr. 18 (1902).
-BEVÄXT, p. adj. Starkt ogräsbeväxt mark. Haller o. Julius 133 (1908).
-BINDA, v. i pass. (stundom refl.): bli ogräsbevuxen o. fast gm att fyllas av gräsrötter; i sht i p. pf. Den ogräsbundna marken. Bremer Strid 135 (1840). Haller o. Julius 165 (1908; refl.).
-FLORA. jfr flora 3. Bidrag till kännedomen om ogräsfloran på Sveriges odlade mossar. MosskT 1888, s. 408 (rubrik).
-FRI. fri från ogräs(frön). HbTrädg. 3: 109 (1872). Ogräsfritt utsäde. Alm. 1891, s. 30.
-FRÖ, n. Salander Gårdsf. 177 (1758).
-FULL. full av ogräs(frön). Fischerström 3: 148 (1783). Dessutom åstadkommer kreatursgödseln .. att jorden blir ogräsfull. Arenander Lin. 10 (1910).
-FYLLD, p. adj. jfr -full. Ogräsfyllda mosstegar. SmåskrLandth. 5: 75 (1892).
-FÖRSTÖRING. För luckring och ogräsförstöring på drill-lagd jord användas drillharfvar. 2NF 10: 1466 (1909).
-HARV. för uppryckande av späda ogräsplantor. LAHT 1911, s. 434.
-HARVA; -ning. behandla (jord) med ogräsharv; i sht i pass. o. ss. vbalsbst. 2NF 20: 546 (1914). Bolin Åkerogräs. 51 (1926).
-KLOCKA. (föga br.) bot. växten Campanula rapunculoides Lin., knölklocka. Lilja SkånFl. 145 (1870).
-KRATS. jfr krats, sbst.1 Ogräskrats med 5 klor. GbgTrädgFPrisuppg. 1895, s. 23.
-MEDEL. för bekämpning av ogräs. SvD(B) 1949, nr 72, s. 2.
-PLANTA, r. l. f. NF 6: 751 (1882).
-PRISA, r. l. f. bot. växten Veronica agrestis Lin., åkerprisa. Nyman VäxtNatH 1: 169 (1867).
-REN, adj. jfr -fri. Lucker och ogräsren jord. GHT 1895, nr 283 B, s. 2.
-RENSARE, r. l. m. apparat för ogräsrensning. TT 1876, s. 188.
-RENSNING. bortrensning av ogräs. HbTrädg. 8: 163 (1884). Stiernstedt Mitt 1: 306 (1928).
Ssg: ogräsrensnings-maskin. Juhlin-Dannfelt (1886).
-RIK. jfr -full. Ogräsrik och illa bearbetad jord. Juhlin-Dannfelt 219 (1886).
-ROT. QLm. 1: 19 (1833).
-SLAG. Lind o. Liljewall Köksv. 73 (1908).
-STICKARE, r. l. m. om stickspade o. d. för upptagande av ogräs(rötter). Östergren (1933).
-STICKEL. (mindre br.) = -stickare. GbgTrädgFPrisuppg. 1888, s. 71. Östergren (1933).
-VEGETATION. Bolin Åkerogräs. 29 (1926).
-VÄXT, r.
1) (mera tillf.) abstr.: växt av ogräs. Årets jemförelsevis rikliga ogräsväxt. TLandtm. 1900, s. 614. Haller o. Julius 190 (1908).
2) konkret: växt som är ett ogräs. LAHT 1884, s. 242. BotN 1907, s. 106.

 

Spalt O 458 band 18, 1949

Webbansvarig