Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NIAGARA ni1aga3ra2, äv. 1040, n.; best. (tillf.) -at (DN 30/7 1933, Söndagsbil. s. 10); pl. (tillf.) -or (Posse BrokFrih. 131 (1932)).
Etymologi
[av NIAGARA, namn på de båda bredvid varandra liggande, väldiga vattenfall som bildas av Niagarafloden i Nordamerika]
bildl. för att beteckna ngt som liknar Niagara. Jag stod på Niagaras öde strand, / .. Min inre verld mig tycktes ändå vara / Ett ännu mera otämdt Niagara. Nybom SDikt. 1: 342 (1846, 1880). — särsk.
a) (tillf., skämts.) om brusande l. forsande vattenmassa. (Vägglusen) dränktes i toalettens niagara. DN 30/7 1933, Söndagsbil. s. 10.
b) om överväldigande massa l. mängd av ngt. Ett Niagara af brännvin störtar ner öfver .. (Strix’) spalter. Laurin Skämtb. 632 (1908). (Han) är alltid färdig att släppa loss ett Niagara av skvaller. SvSkämtl. 129: 24 (1919). De yppigaste kaktushäckar och fullkomliga niagaror av glyciner. Posse BrokFrih. 131 (1932).

 

Spalt N 527 band 18, 1947

Webbansvarig