Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NICKA, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[av ovisst urspr.]
(†) visst slags huvudbonad (mössa l. dyl.) hörande till kvinnodräkten. En Nicka af rosigt Flor med breda Spetsar. DA 1771, nr 165, s. 2.
Ssg: NICK-HUVA. (†) = nicka, sbst.3 DA 1771, nr 265, s. 4.

 

Spalt N 529 band 18, 1947

Webbansvarig