Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MEDITERA me1dite4ra l. med1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr MEDITATION.
Etymologi
[jfr t. meditieren, fr. méditer, ävensom eng. meditate; av lat. meditari, tänka efter, tänka över; till den ieur. roten med-, mäta, beräkna (se MÄTA)]
tänka, fundera, grunda, spekulera.
a) intr.: helt uppgå i tankevärksamhet, vara försjunken i tankar; äv. i uttr. meditera över, förr äv. (up)på (ngt), (grundligt) tänka på, fundera på, grunda l. grubbla på (ngt). HTSkån. 1: 201 (1658). I lummiga lindalléer mediterade skalden. Vetterlund StDikt. 10 (1901). Jag har .. suttit ensam med mina kalkyler och mediterat över hur jag skall få inkomsterna att räcka till. DN(A) 1932, nr 167, s. 12. — särsk.
α) (†) i uttr. meditera över l. (ett tal, en predikan o. d.), preparera (ett tal osv.); jfr b α. Sedan .. (pastorn) förmidagen mediterat på sin predikan till söndagen, gick (han) ut. MoB 2: 64 (1792). CFDahlgren 5: 6 (1832).
β) (†) med avbleknad bet.: tänka på ngt, ta ngt i övervägande. Episcopi begiärte, ath dhe ähnnu wille meditera något. HSH 22: 101 (1650).
b) (†) tr.: (grundligt) tänka på, fundera på, grubbla på l. över.
α) med avs. på tal, predikan l. diktvärk o. d.: tänka över (vad man skall säga osv.); jfr a α. Sigfridi L 1 a (1619). Iagh .. gick i min enskeligheet att meditera min predikan. VDAkt. 1674, nr 79. Leopold 1: 309 (1808, 1814).
β) med avs. på avsikter o. d.: umgås med planer på, överväga, planera; ha i sinnet, vara betänkt på. Cavallin Herdam. 3: 389 (cit. fr. 1703). (Han) mediterar en stor reforme hos oss .. i Regeringssättet. SP 1792, nr 57, s. 3. (Vårt lands grannar) meditera en öfverrumpling. Börjesson C12 43 (1858).

 

Spalt M 664 band 17, 1943

Webbansvarig