medikaster | SAOB

Publicerad 1943

MEDIKASTER, m.||(ig.); best. -n; pl. -kastrer. Anm. Ngn gg förekommer ordet äv. med lat. böjn. HdlCollMed. 19/10 1694 (: af oförfahrne Medicastris).

Etymologi

[jfr t. medikaster, eng. medicaster, fr. médicastre, it. medicastro; till lat. medicus (se MEDIKUS)]

(†) kvacksalvare; äv. bildl. Politiska Medicastrer. Schulzenheim ÅmVetA 1816, s. 30. Ekbohrn (1904).

Spalt M 660 band 17, 1943

Webbansvarig