kullrig | SAOB

Publicerad 1938

KULLRIG, adj.3

Ordformer

(äv. skrivet kulr-)

Etymologi

[bildning till första leden i KULLER-HJUL (med anslutning till KULLRIG, adj.1 1)]

(†) i uttr. lyckans kullriga hjul, om lyckans ”rullande” hjul. Atterbom Minnest. 1: 264 (cit. fr. 1669). Nicander GSann. 19 (1766).

Spalt K 3156 band 15, 1938

Webbansvarig