Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KREATION kre1atʃω4n l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cr-)
Etymologi
[jfr t. kreation, eng. creation, fr. création; ytterst av lat. creatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till creare (se KREERA)]
1) (†) skapelse; i ssgn KREATIONS-ÅSIKT.
2) (†) tillvärkning l. framställning (av ngt); anträffat bl. i fråga om prägling av mynt. LittT 1797, s. 444.
3) i fråga om kläder: modeskapelse, modenyhet. De tongifvande aktriserna bära den eller den nya creationen från ett berömdt modehus. Saisonen 1919, s. 691.
4) (i sht i fackspr.) kreerande (av en roll); äv. konkretare: rollskapelse, roll. Rydqvist Kar. 150 (1924; bildl.). Ackté Minn. 134 (1925).
5) (föga br.) motsv. KREERA 2: utnämning, val. Nordström Samh. 1: 177 (1839). Söderhjelm ItRenäss. 244 (1907).
Ssg: (1) KREATIONS-ÅSIKT. (†) Emanationsåsigten trädde i Creations-åsigtens ställe (då det äldre, patriarkaliska föreställningssättet började missförstås). Atterbom PhilH 334 (1835).

 

Spalt K 2680 band 15, 1937

Webbansvarig