Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONFLIKT konflik4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konflikt, eng. conflict, fr. conflit; av lat. conflictus, sammanstötning, av lat. confligere, sammanslå, sammanstöta, av com (se KON-) o. fligere, slå]
förhållande av motsättning l. strid mellan människor l. stater o. dyl. l. mellan åsikter, intressen, tankar, begrepp o. d.; tvist, slitning, friktion; kollision, stridighet, kamp; särsk. i fråga om intressemotsättningar mellan arbetsgivare o. arbetare: strid, tvist o. d. Komma l. råka i konflikt med ngn l. ngt. Religiösa, etiska konflikter. (Öppen) konflikt har utbrutit mellan arbetare och arbetsgivare inom textilbranschen. Phosph. 1811, s. 288. Konflikten emellan ”statliga och privata” intressen. Bolin Statsl. 1: 366 (1870). Ett våldsamt lynne bragte honom (dvs. A. F. Munck) ofta i konflikter. Tegnér Armfelt 1: 174 (1883). Sedliga och religiösa konflikter. NF 19: 287 (1895). Minderåriga, som komma i konflikt med strafflagen. SvD(A) 1916, nr 192, s. 7. Konflikten vid klichéanstalterna bilagd. Därs. 1921, nr 3, s. 7. (Drottning Victoria av Engl. tog) deciderat Tysklands parti i Schleswig-Holsteinska konflikten. Hagberg VärldB 35 (1927). SvD(A) 1933, nr 355, s. 5. — jfr INTRESSE-, KOMPETENS-, LÖNE-KONFLIKT.
Ssgr: KONFLIKT-ANLEDNING~020. —
-ÄMNE.

 

Spalt K 2103 band 14, 1937

Webbansvarig