Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOMPASTOR, m.; best. -n l. -en; pl. -er.
Etymologi
[av nylat. compastor, av lat. com (se KON-) o. pastor (se PASTOR)]
(†) präst som är kyrkoherdes (närmaste) medhjälpare l. ställföreträdare; komminister. VDAkt. 1788, nr 554. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 53, s. 3 (om präst som biträdde amiralitetspastorn i Karlskrona). Det arvode, 1000 kr., som komministern (i Huddinge) uppbar såsom kompastor. SD(L) 1895, nr 319, s. 3. — jfr AMIRALITETS-KOMPASTOR.
Ssg (†): KOMPASTORS-TITEL. Cavallin Herdam. 3: 137 (1856; i fråga om förh. 1734).

 

Spalt K 2041 band 14, 1937

Webbansvarig