| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLICK klik4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
I. om klickande ljud samt i bet. som ansluta sig härtill.
2) [jfr motsv. anv. i holl. o. eng.] (föga br.) smackljud, smackning; i sht om de i sydafrikanska negerspråk förekommande smackljuden. LfF 1889, s. 304. Därs. s. 314.
3) skjutk. motsv. KLICKA, v.1 3, om det förhållande att ett skott vid avfyring av ett laddat eldvapen icke går av, utebliven antändning av krutet vid värkställd avfyring. Klickar . inträffade ofta (med flintlås). Jochnick Handgev. 73 (1854). KulsprI 1918, s. 77. En rekryt, som .. fick klick (med remingtongeväret). VFl. 1924, s. 7.
4) [jfr uttr. slå bom, slå fel, slå slint] (ngt vard.) i uttr. slå klick, klicka (se KLICKA, v.1 4); med saksubj. l. opers. De orden, herre, de slogo ej klick, / De råkte mål. Runeberg 5: 88 (1860). (Man måste kunna besvärjelserna) så säkert .., att det icke slår klick på ett enda ord. Rydberg Vap. 364 (1891). Deras nerver slogo klick. Serner Birck 252 (1917). Karlfeldt i 3SAH 33: 191 (1921).
II. (liten) klump av ngt klibbigt ämne, fläck o. d.
1) (ngt vard.) liten klump av ngt smörjigt l. klibbigt ämne. En klick smör, flott, gelé, marmelad, kräm, lera. En klick grönt vax. Broocman Hush. 4: 23 (1736). Wadman 2: 42 (c. 1836; i fråga om nedfallande fågelsmuts). Carlsson (fick) med en klick grönsåpa verkställa sin söndagstvättning. Strindberg Hems. 27 (1887). Wirgin Bakv. 105 (1922). — särsk. (i sht i fackkretsar) om liten färgplätt (på målning o. d.); äv. om (synintrycket av) liten fläck av viss färgnyans l. av ljus o. d. Rydberg Vap. 211 (1891). Arbetaren (bör) .. med penseln .. utslå (fernissan) .. i små ”klickar” på (vax-) duken. 2UB 8: 616 (1900). Herrarnas röda ridrockar sätta en käck klick karmin i höstlandskapet. Lindqvist Dagsl. 3: 174 (1904).
3) (ngt vard.) bildl., om (i sht gm klander l. misstänkliggörande l. förtal o. d. åstadkommen) fläck på ngns anseende l. rykte; skamfläck. Få (äv. ha) en klick (på sig), förr äv. få klick på sig o. dyl. l. draga skam och klick på sig l. lida klick, stundom äv. ge ngn en klick l. få en klick på ngn, förr äv. fästa en klick vid (ngn l. ngt) l. lägga l. sätta l. hänga l. komma (en) klick på (ngn l. ngt) o. d. Chesnecopherus Skäl Rr 3 b (1607). En ädel yngling (måste) .. sig derom winlägga .., at han .. ej hänger sin ädela Familiam .. någon skamfläck eller klick uppå. GOxenstierna (1634) i SvMerc. V. 3: 272. Jag .. (har) måst oskyldigt lida snubbor .. och klick uppå min ära. AArvidi (1670) hos Hagström Herdam. 3: 284. Månge .. tappre män .. hafwa ofta dragit skam och klick på sigh. Isogæus Segersk. 596 (c. 1700). Ett malicieust hierta (finner) sig alltid beredt därpå (dvs. på ett sådant resonemang) att läggia en diefla klick. CPiper (1710) i HH XXI. 1: 43. Harm och klickar sku vi ha på oss här i verlden. Dalin Arg. 2: 79 (1734, 1754). Det är besynnerligt att det i en kristen värld skall vara en klick på människor .. att bekänna sig till Kristus. AVQuennerstedt (1912) i KKD 6: VIII. SvD(A) 1930, nr 60, s. 28. — särsk.
a) (†) närmande sig bet.: klander; särsk. i uttr. lägga klicken på ett fel o. d., klandrande framhålla ett fel osv. RP 8: 513 (1641). Wij märkiom altid ens annars brist, och läggiom klikken thär på. Verelius Run. 7 (1675). Beijer Vitt. 377 (c. 1690).
b) (†) ss. skämtsam l. försmädlig beteckning för: (tilldelad) titel. En köpmansfru, med klick af – – -inna. Leopold 2: 410 (1795, 1815). Mästerman steg uti ära allt mer, / Tog afsked från tjensten med klick af kamrer. CFDahlgren 2: 171 (1843).
Spalt K 1206 band 14, 1936