Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLADASKA pladas3ka2 l. 040, r. l. f.; best. -an; pl. -or; l. (numera knappast br.) PLADASK pladas4k, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-dask 1833 (: lackpladask)1902. -daska 1853 osv.)
Etymologi
[avledn. av PLADASK, interj. (med avs. på ordbildningen jfr KLICK, sbst.1, PLUMP, sbst., SMOCKA, sbst.)]
(vard.)
1) (utbredd, platt) klump l. klick l. fläck, särsk. av ngt smörjigt l. klibbigt ämne. Bremer NVerld. 2: 318 (1853). Bägge voro höljda av fläckar och pladaskor av all möjlig orenhet. Koch Arb. 30 (1912). I taket (till ett rum, där vin stod till jäsning) sutto stora pladaskor jäsning. SvD(A) 1933, nr 102, s. 9.
2) nedsättande, om en flat, oformlig o. klumpig tingest; särsk. om ordensdekoration (jfr PLACK, sbst.1 II 2). NNisse 1896, nr 49, s. 2 (om ordensdekoration). Stora pladaskor till broscher. Söderberg HårfrUppass. 40 (1925).
3) (mera tillf.) om stor o. klumpig varelse. När trusserulter ser ned på en kvinna, då är denna kvinna en pladaska. Bergman LBrenn. 114 (1928). Barthel Sill 115 (1929; om djur).

 

Spalt P 1001 band 20, 1953

Webbansvarig