Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KANTABRER kanta4brer, m.||(ig.); best. -n; pl. =.
Ordformer
(förr äv. skrivet can-)
Etymologi
[jfr t. kantabrer; av lat. cantaber (pl. cantabri). — Jfr KANTABRISK]
hist. individ av en vid Spaniens norra kust bosatt krigisk folkstam, som år 19 f. Kr. kuvades av romarna; vanl. i pl. Brask Pufendorf Hist. 36 (1680). SvUppslB 14: 1124 (1933).

 

Spalt K 408 band 13, 1935

Webbansvarig