kandar | SAOB

Publicerad 1935

KANDAR kanda4r, n.; best. -et; pl. = (TurÅ 1906, s. 185, osv.) l. -er (LBl. 1914, s. 106).

Etymologi

[liksom d. kandar av t. kandare, av ung. kantár, töm]

hippol. betsel (se d. o. 1) med både stång- o. tränsbett. KrigVAH 1829, s. 154. SD 1905, nr 8, s. 5. 3NF 11: 249 (1929). — jfr FÄLT-KANDAR.

Ssg: KANDAR-TYG. hippol. kandar (med tillbehör). SDS 1898, nr 39, s. 3.

Spalt K 338 band 13, 1935

Webbansvarig