Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KANARIER, i bet. 1 m., i bet. 2 m. l. r.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[efter t. kanarier (i bet. 1), ytterst av span. canarïos, pl., invånare på Kanarieöarna, till span. Canarias (se KANARIE-)]
(†)
1) invånare på Kanarieöarna; anträffat bl. i pl. SvLittFT 1836, sp. 510.
2) kanariefågel. Runeberg 2: 255 (1830).

 

Spalt K 337 band 13, 1935

Webbansvarig