Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JUFFER juf4er, r.; best. -n; pl. -s ((†) = (Œdman (möjl. dock sg., koll.))).
Etymologi
[jfr d. juffer, av eng. juffer, av holl. juffer, kortform till juffrouw (se JUNGFRU); jfr motsv. anv. av fr. demoiselle]
(föga br.) handel. granspira av liten dimension; nästan bl. i pl. i kollektiv anv. Œdman Bahusl. 354 (1746). VL 1897, nr 293, s. 2. Reiersen TrävaruHb. 61 (1932).

 

Spalt J 229 band 13, 1934

Webbansvarig