Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JAKTERA, v.
Etymologi
[jfr t. sich jaktieren, ä. fr. jacter, skryta; av lat. iactare, kasta, framkasta, yttra, framhålla, skryta med l. över (ngt), iterativum till iacere, kasta]
(†) skryta (över ngt). Stoltisera / Och öfwer sin Rijkedom så högt iactera. Beronius Reb. E 3 b (1674).

 

Spalt J 59 band 13, 1934

Webbansvarig