Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-SIKTA, -ning. (i fackspr.) inställa (punkt l. föremål) i siktlinje. Men för afvägningen är det i alla fall angeläget, att man noggrannt insigtar märkpunktens midt. JernkA 1867, s. 132. TT 1897, Allm. s. 357.
-SIKTE, se INSIKT.
-SILA, -ning.
1) (i fackspr., mindre br.) tr.: sila (ngt) i vederbörlig(t) kärl l. behållare. Vanliga mjölk- eller vattenhinkar af 8 —10 dec.-tums genomskärning .. medtagas i ladugården, der mjölken insilas. SmSkrLandth 9: 13 (1883). Hörlén GSed. 129 (1914).
2) (föga br.) tr.: låta (ngt) intränga l. komma in (i ngt) liksom gm en sil; i pass. äv. med intr. bet. Cygnæus 6: 216 (1851; i bild). Väftak, genom hvilka ventilationsluften insilas. SD(L) 1899, nr 341, s. 2.
3) refl. l. intr.: intränga l. komma in (i strålar) liksom gm en sil; sippra in. Tiselius Vätter 1: 42 (1723; refl.). Hon (såg) en smal strimma vatten komma insilande under den stängda dörren. Lagerlöf Jerus. 1: 212 (1901).
-SIMMA. simmande förflytta sig in (ngnstädes); äv. oeg. o. bildl. Linc. (1640; under immeo). Gyldenhielm Capt. 215 (1649; bildl.). Fjorden är mycket utsatt för insimmande isberg. SD(L) 1893, nr 322, s. 4.

 

Spalt I 788 band 12, 1933

Webbansvarig