Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-ROTERA, -ing. införa l. placera (ngn l. ngt) i viss rote.
1) (förr) mil.
a) införa l. placera (hemmansägare l. hemman l. landområde) i viss rote l. vissa rotar för underhåll av soldat l. båtsman. VDAkt. 1660, nr 25. (Föreslås) at then .. cronan Sverige tilfallne delen af Carelen måtte blifva inroterad .. til regementets förstärkning. 2RA 2: 103 (1727). (Kungl. Maj:t har) förordnat, att ifrågavarande frisocknehemman skulle inroteras under Nerikes regemente. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 20, s. 19. Hultin BergshFinl. 113 (1896).
b) antaga (ngn) ss. soldat för viss rote. KrigVAT 1859, s. 618.
c) med obj. betecknande regemente: tilldela underhåll åt soldater vid (ett regemente) inom visst område. 2RA 3: 554 (1734). I de Socknar, der tvänne Regementen äro inroterade, bör (osv.). SFS 1825, s. 394.
2) (förr) bärgv. åt (bärgsman l. bärgsmanshemman) tilldela andel i masugn, vanl. räknad i vissa ”dygn” (se d. o. 3). NoraskogArk. 4: 276 (1903). I denna hytta (dvs. Storbrohyttan) blefvo i början på 1700-talet bergsmännen från de närbelägna masugnarne, Finnshyttan och Kahlhyttan inroterade. JernkA 1904, s. 22.
-RUBRICERA, -ing. (i sht i fackspr.) eg.: placera (ngn l. ngt) under en viss rubrik; hänföra (ngn l. ngt till en viss klass l. avdelning o. d.). TT 1878, s. 253. (Jag har) en viss benägenhet att inrubricera somliga skalder — roman- och dramförfattare inberäknade — mera under begreppet virtuoser, andra mera under begreppet konstnärer. Fröding Grillf. 1: 14 (1898). Vesterlund Skolm. 141 (1924).
-RULLA, -ning.
1) i fråga om mer l. mindre rundt föremål, ävensom fordon på hjul: rullande förflytta sig resp. förflyttas in (ngnstädes).
a) intr.; i sht i p. pr., särsk. i uttr. komma inrullande. Grundell AnlArtill. 2: 43 (c. 1695). En tunna kom inrullande genom porten. Ahlman (1872). Björkman (1889).
b) tr. De der tunnorna skola vara inrullade i magasinet före middag! Hedenstierna Marie 197 (1896).
2) intr., om vågor o. d.: rulla in (mot en strand l. ett fartyg o. d.). De i Le, eller på lugna sidan af landet .. inrullande höga böljor. VetAH 1803, s. 17. SD(L) 1896, nr 1 A, s. 6.
3) (i sht i fackspr.) tr.: vika l. linda l. rulla (ngt) kring sig självt så att en spiral uppkommer, rulla samman, hoprulla; ofta i p. pf. i adjektivisk anv.: spiralformigt hoprullad. Retzius Djurr. 201 (1772). Ett handtag af jern .. med den bevarade ändan sammanböjd och ytterst inrullad. AntT 2: 283 (1869). (Bladet är) inrulladt (involutum) när båda kanterna äro inrullade mot öfre sidans midt (näckros, poppel). Lundström Warming 159 (1882). Hahr ArkitH 414 (1902). LbKir. 1: 527 (1920). särsk. (†): rulla samman o. instoppa (ngt i ngt); jfr 4. Han hade .. låtit upsnappa et af K. Eriks bref til Drotningen af Engeland, ehuru det i en käpp var inrulladt. Dalin Hist. III. 1: 559 (1761).
4) tr.: veckla l. linda l. vira in (ngn l. ngt) i ngt. Sjöberg Singstock 139 (1832). Under de första månaderna inrullas (hos tatarerna) .. hufvudet på det späda barnet i hårdt åtdragna bindor. Anholm Gog 96 (1895). 2NF 25: 671 (1916).
Avledn.: (till -RULLA 3): inrullbar, adj. som kan rullas in. Bladens öfre, inrullbara sida. LfF 1909, s. 117.
inrullelig, adj. (†) inrullbar. Lovén ÅrsbVetA 1845—49, s. 311.

 

Spalt I 748 band 12, 1933

Webbansvarig