Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HOROSKOP hor1oskå4p l. hå1-, l. -rå-, n. (Almqvist Amor. 175 (1822, 1839) osv.) ((†) r. l. m. Palmfelt Molière 63 (1738), Ahlman (1872)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (Sundén 1: 412 (1886) osv.) l. -er (Block Progn. Dedik. 3 (1708) osv.).
Etymologi
[av lat. horoscopus, av grek. ὡροσκόπος, eg.: (det ställe av ekliptikan) som ”beskådar” (dvs. uppstiger, visar sig i) födelsetimmen; av ὥρα, timme, tid (se HORER), o. σκοπεῖν, skåda, betrakta (se -SKOP)]
1) punkt l. grad på l. ”tecken” i ekliptikan som uppgår i det ögonblick observationen äger rum. Nelson Cumont 101 (1912); jfr 2.
2) första ”trakten” l. ”huset” i ett horoskop (i bet. 3 a), vilket räknades från den under 1 omtalade punkten. Nelson Cumont 102 (1912).
3) (iakttagelse l. uträkning av) himlakropparnas (l. vissa himlakroppars) ställning vid ngns födelse o. därpå grundad förutsägelse av den under ifrågavarande konstellation föddes levnadsöden; nativitet; äv. (jfr särsk. b) i fråga om andra företeelser än ngns födelse.
a) (numera nästan bl. i fråga om ä. förh.) astrol. i eg. mening; äv. konkret, om ett uppritat horoskop. Ställa ngns horoskop [jfr t. ein horoskop stellen, eg.: upprita ett horoskop]. Uträkna ngns horoskop. Block Progn. Dedik. 3 (1708). Den glänsande Aldebaran, hufvudstjernan i hans (dvs. Drakes) horoskop. Rydberg Frib. 355 (1857). Wallenstein .. lät Kepler ställa sitt horoskop. Nordenmark Världsr. 550 (1910). Det nya årets öden (förutsades) efter dess horoskop, som man ställde på nyårsdagen. Nilsson FestdVard. 193 (1925).
b) (i sht i vitter stil) bildl.; särsk. i uttr. ställa ngns l. ngts horoskop l. ställa ett (sådant l. sådant) horoskop för ngn l. ngt o. d., förutsäga ngns l. ngts framtid l. spå ngn l. ngt en (ett) sådan(t) l. sådan(t) öde l. utveckling o. d., beräkna utsikterna för ngt. Ställa horoskopet för framtiden. Almqvist Amor. 175 (1822, 1839). Jag ställde den nye Justitieministerns horoskop. Liljecrona RiksdKul. 97 (1840). (Det) är .. svårt att ställa ett horoskop för riksdagens beslut. SvD(A) 1929, nr 90, s. 4.
4) astron. om vissa astronomiska instrument.
a) (förr) instrument på vilket nattens o. dagens längder för alla orter voro angivna. ConvLex. (1822). KonvLex. (1859).
b) (föga br.) instrument för bestämmande av solens timvinkel l. den sanna soltiden. 2NF (1909).
Ssgr (till 3 a; i fråga om ä. förh.): HOROSKOP-HIMMEL. astrol. apparat för ställande av horoskop. Rydberg KultFörel. 3: 225 (1886). —
-STÄLLARE. Nelson Cumont 106 (1912). —
-ZON. Horoskophimmeln indelas i tolf zoner … Hvar och en af horoskopzonerna hade sin särskilda betydelse för människornas öden. Rydberg KultFörel. 3: 225 (1886).

 

Spalt H 1238 band 11, 1932

Webbansvarig