Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GYNO- gyn1o-, äv. -nå- l. -nω-, stundom jyn1-.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. gyno-, modärn ssgsform, motsv. gr. γυναικο-, till γυνή (gen. γυναικός), kvinna, rotbesläktat med KVINNA]
i ssgr.
Ssgr: GYNO-BASISK1040. [till nylat. gynobasis, bas av fruktämnet] bot. om stift: som sitter på basen av fruktämnet. Lundström Warming 197 (1882).
-KRATI1004. [jfr eng. gynocracy, ävensom gr. γυωαικοκρατία (jfr ARISTOKRATI)] samhällsskick där kvinnan är den härskande; kvinnoregemente, kvinnoherravälde. Verd. 1887, s. 223. Gynokratien kan .. bli besvärlig .. i U. S. A. Laurin Folkl. 92 (1915).
-LATER1040, m. [jfr eng. gyneolater, till gr. λατρεία, tjänst, tillbedjan (jfr IDIOLATRI)] (enst.) kvinnodyrkare. Strindberg Hafsb. 227 (1890).

 

Spalt G 1412 band 10, 1929

Webbansvarig