| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GEVINST jevin4st l. ge-, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
(†; se dock nedan under b) förhållande(t) att ngt vinnes, vinst; äv. konkretare. HärnösDP 1660, s. 4. WexelLähnBanck. 1668, § 74. Möller (1807). Gevinsten utföll till 9675 d. s. m. BL 10: 323 (1844). — särsk.
a) i uttr. på gevinst och förlust, på vinst o. förlust (se FÖRLUST 1 c β). BoupptSthm 1675, s. 8 a (1672). Dhe som påtagit sig i ond och god tjd på gewinst och förlust, at hålla kyrkiorne med wihn. VDAkt. 1718, nr 328.
b) (förr) kam. benämning på den årliga inkomstsumma som utgjorde skillnaden mellan räntepersedlarnas värde efter det gamla fixa ”kronovärdiet” o. den årligen efter gängse pris satta markegången; särsk. i uttr. kronans gevinst. Den gewinst .. som Flyter af Cronones Räntor. LReg. 413 (1662). Kronans gevinst. NF (1882).
Spalt G 364 band 10, 1928